I dagarna stod det klart att regeringens utredning, som sjösattes i mars förra året om järnvägsunderhållets framtida organisation, förlängs och får ett utvidgat uppdrag. Nu ska hela basunderhållet undersökas, inte bara de kontrakt som Infranord har i dag.

En central fråga blir även att analysera vilka konsekvenser och marknadseffekter ett statligt återtagande av basunderhållet kan få.

Men även hur Trafikverket kan stärka sin roll som beställare, framför allt med hänsyn till myndighetens kontroll av anläggningens status och uppföljning av underhållsarbetet.

”Olyckligt”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth ser stora vinster med en ökad statlig styrning av järnvägsunderhållet:

– Jag vill att Trafikverket ska ha en större egen verksamhet och kompetens. Det innebär att man både ur upphandlingssynpunkt men även i organisationen får en ökad kunskap om järnvägssystemet och hur underhållet bedrivs. Jag tycker det är olyckligt om man avhände sig den kunskapen och la ut allt på externa aktörer, säger han till Sekotidningen.

Vad skulle en ökad statlig styrning få för marknadseffekter?

– Ett av skälen till varför vi tillsätter utredningen är att vi ska veta och inte bara tro. Men jag tror det är bra om vi har en mix där marknaden kan bidra med sina erfarenheter – för det finns bra aktörer som arbetar innovativt – och samtidigt vill jag att samhället, och inte minst Trafikverket ska ha en egen kompetens och utveckla järnvägsunderhållet. Framför allt vill jag se aktörer som tar ett nationellt ansvar.

I tilläggsdirektiven står det att utredaren Erland Olauson har i uppdrag att ta fram förslag på hur konkurrensen och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i sin verksamhet ska främjas. Tomas Eneroth ser inga farhågor med att basunderhållet övergår i statlig regi eller någon risk med att det skulle få motsatt effekt på konkurrensen.

–Nej, jag tycker det viktigaste är att vi får mesta möjliga underhåll för de samhällsresurser vi avsätter. Ibland kan marknadsmodeller vara bra men samtidigt måste vi se till att resurserna går till järnvägsunderhåll och inte till något annat.

”Bäst förutsättningar”

En ytterligare utredningsfråga är att se om Trafikverket bör köpa in egen utrustning för järnvägsunderhåll.

– Det krävs stora resurser för att kunna vara en bra aktör när det gäller järnvägsunderhåll. Erfarenheter från andra marknader är att man annars riskerar att pressa kostnaderna så att ingen har förmåga, kapital eller förutsättningar att hantera dyrare utrustning. Då är det bra att vi kollar på vad vi skulle behöva för att hålla en bra kvalité i järnvägsunderhållet, säger Tomas Eneroth, och fortsätter:

– Inte minst gäller det nu när vi får nya tekniska lösningar som kräver större investeringar. Då är det kanske Trafikverket som har bäst förutsättningar istället för bolag på marknaden.

Utredningen ska presenteras i sin helhet den 31 december i år. Då ska det även stå klart hur lång tid ett genomförande av återtagandet av basunderhållet skulle ta och hur det kan göras utan att det sker något avbrott i underhållet.