Leif får inte veta varför han ses som en säkerhetsrisk
–Jag har inget emot att samhället skyddar sig mot terrorism och krig, men jag kan inte acceptera att samma säkerhetslagstiftning används för att få bort obekväma fackligt förtroendevalda.
Kriminalvårdare Leif Kyldal utanför häktet i Göteborg, dit han inte längre är välkommen.
Det säger kriminalvårdare Leif Kyldal, som stoppats från att arbeta på häktet i Göteborg efter en säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen. Därmed kan han inte heller verka som skyddsombud för Seko.
Om 40 år kan den intresserade ta del av den utredning som sägs ligga till grund för beslutet
Han betraktas enligt Kriminalvården som en säkerhetsrisk, men får inte veta vilka omständigheter som gör att han blivit av med sin säkerhetsklassning. Det senare är att krav för att inneha tjänsten på häktet.
Hänvisar till sekretesslagen
–När jag frågar varför jag blivit av med min säkerhetsklassning, vad jag har gjort, hänvisar de till en annan lag, sekretesslagen, som gör att de inte kan berätta varför. Om 40 år kan den intresserade ta del av den utredning som sägs ligga till grund för beslutet, säger Leif Kyldal.
Beslutet fattades i våras och sedan dess arbetar han som kriminalvårdare på anstalten i Skogome utanför Göteborg. Den tjänsten är inte säkerhetsklassad.
Leif Kyldal har haft det tufft som skyddsombud på häktet i Göteborg. Sekotidningen har tidigare berättat att han mött motstånd från ledningen på häktet och Kriminalvården regionalt.
Han har och har haft stöd av Seko i sin kamp för att vara kvar på häktet och kunna utöva sin roll som skyddsombud.
Fel att omplacera Leif
I november 2018 blev han omplacerad till anstalten i Skogome. Seko begärde central förhandling med Arbetsgivarverket i början av 2019. Parterna kom fram till att det var fel att omplacera Leif. Skadestånd betalades ut och allt verkade frid och fröjd.
Det gick bara en kort tid innan nästa besked kom från Kriminalvården. Leif kunde inte återgå till häktet. Arbetsgivaren hänvisade nu till säkerhetsskyddslagen som ger möjlighet att ta bort den säkerhetsklassning som Leif haft för att ha behörighet att arbeta på häktet.
Jag fick inte ens tömma mitt skåp. Om jag är så farlig borde de väl ha avskedat mig, kan man tycka
Leif ställdes inför valet att bli uppsagd eller ta en annan tjänst. Han valde Skogome, som i sig är en helt okej arbetsplats, understryker han. Men han stoppas från att ha något med häktet att göra.
–Jag fick inte ens tömma mitt skåp. Om jag är så farlig borde de väl ha avskedat mig, kan man tycka, säger han.
”Vi vann slaget men förlorade kriget”
Christer Hallqvist bekräftar Leifs berättelse.
–Vi vann slaget men förlorade kriget, säger han. Vi fick rätt om omplaceringen men häktet fick ändå bort Leif genom att använda säkerhetsskyddslagen. Och vi får inte veta på vilka grunder, säger han. Arbetsgivaren gömmer sig bakom säkerhetsbeslutet.
Christer Hallqvist pekar på att Kriminalvården inte gått till PAN, personalansvarsnämnden, för att få Leifs ärende prövat.
–Att då använda sig av säkerhetskortet känns väldigt långsökt. Och att inte ge en motivering. I en rättsstat ska man veta vad som ligger till grund för ett beslut om ens anställning.
Säkerhetsskyddslagen
Säkerhetsskyddslagen är tänkt att skydda rikets säkerhet mot spionage, terrorism och andra brott. Den nuvarande lagen tillkom 1996 men skärptes den 1 april i år.
Personal på säkerhetsklassade tjänster ska genomgå säkerhetsprövning, dels vid anställning, dels fortlöpande.
Skärpningen av lagen innebär att alla arbetsgivare ska ta ställning till om de har tjänster som ska säkerhetsklassas och det är arbetsgivaren själv som avgör det. I regel rör det tjänster där personen har tillgång till känslig information om exempelvis it-system.
När Sekotidningen vill veta varför Kriminalvården kommit fram till sitt beslut att inte berätta för Leif om skälet till att han inte har kvar sin säkerhetsklassning blir svaret att man inte kommenterar frågor om enskilda ärenden.
Säpo tillsynsmyndighet
Stefan Hansson är säkerhetsexpert på myndigheten och han säger att det vid vissa säkerhetsprövningar förekommer uppgifter som Kriminalvården inte förmedlar till den enskilde.
Vad det kan vara för uppgifter vill han inte gå in på.
–Det står tydligt i säkerhetsskyddslagen att den ska skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Det är det regelverk vi följer. Säkerhetspolisen är tillsynsmyndighet och vi är trygga med det, säger han.
Han menar att Kriminalvården i mesta möjliga mån låter den berörde få veta varför hen inte får ha kvar sin säkerhetsklassning. Så långt lagen medger.
Hälften av tjänsterna berörs
Fram till början av hösten i år hade Kriminalvården fattat beslut vid ungefär 20 säkerhetsprövningar. Hur det gått med dem vill inte Stefan Hansson gå in på. Han säger att det gällt såväl anställda som leverantörer.
Hälften av Kriminalvårdens tjänster är säkerhetsklassade.
