I slutet av augusti sitter skyddsombudet Leif Kyldal i ett ”tillrättavisande samtal” med högsta chefen för häktet Göteborg, Malin Sparrström. Inte för vad han har sagt, att bemanningen är för låg, utan för att han ska ha sagt det på ett felaktigt sätt, ”hårt och aggressivt”.

Häktet i Göteborg flyttade på skyddsombud

Nyhet

Beslutet att samtalet ska äga rum har regionchefen i Väst, Sanela Ovcina fattat. Ett beslut grundat på en utredning som blev klar två veckor efter att beslutet togs. Och innan Leif Kyldal hunnit skicka in sina kompletterande synpunkter på utredningen.

Svårt bevisa kränkning

Samtalet ska handla om hur Leif uttrycker sig, hur han säger saker, inte om vad han säger. Därför, menar häktesledningen, handlar det inte om kritik mot Leif i hans egenskap av skyddsombud och ska inte ses som en kränkning av facklig förtroendeman.

Det är juridiskt svårt att bevisa en kränkning, menar Seko, men det finns kolleger som verkar tycka att det är uppenbart att han kränks, både som person och som skyddsombud.

– Jag anser att Leif är utsatt för kränkande särbehandling av cheferna i båda sina roller. Det märks på olika möten, så fort han säger något blir det dålig stämning. Han pratar högt och det kan förstås uppfattas skrämmande, sammanfattar en kriminalvårdare.

Leif ska läsa policydokument

På samtalet i augusti får Leif Kyldal Kriminalvårdens etiska riktlinjer och några policydokument lagda framför sig. Dessa ska han läsa, meddelas det. Leif ställer frågor om den utredning som ligger till grund för samtalet, han vill att den görs om, men får inget svar. Det här ska vara ett tillrättavisande samtal, inget annat, får han veta.

Leif konstaterar efter mötet:

– Jag ställer krav på verksamheten, på bemanningen som ofta är för låg, vakanser tillsätts inte. Det gillar inte ledningen. Jag känner att oavsett hur jag gör blir det fel. Jag anser att det är en kränkning av mig som skyddsombud. Och det tar hårt på mig som människa, säger han.

”Frysboxen”

En kommentar som Sekotidningen får är att ledningen verkar vilja sätta Leif i det som på häktet fått den inofficiella benämningen ”frysboxen” eller ”kylskåpet”. Där hamnar de som kritiserar verksamheten. En plats där det är mycket kallt, berättas det. Den som hamnar i kylan får inte tjänster de söker, de nekas utbildning och en del pressas att säga upp sig själva.

Leif Kyldal säger inte själv att ledning­ en vill placera honom i ”frysboxen”, men konstaterar att arbetsgivaren sällan eller aldrig säger något positivt om hans fackliga arbete (han är sektionsordförande för Seko) eller sitt arbete som skyddsombud. Däremot får han stöd från kolleger.

– Jag är förtroendevald och har fått förnyat förtroende. Det måste betyda något, säger han.

Dagen när samtalet äger rum är Leif spänd och något illamående. Korridoren på plan fem är tom så när som på några som fikar i köket. Platsen för mötet är ett litet mötesrum.

Leif omplaceras tillfälligt

Grunden för samtalet är en händelse på ett morgonmöte 25 april i år. Leif kritiserade då bemanningen, som han ofta gör för att han anser att det finns anledning att göra det. Hans närmaste chef tyckte att kritiken blev för hård och aggressiv.

Chefen tog i sin tur upp händelsen med sin chef och Leif blev avstängd från arbetet samma dag. Så småningom omplacerad, eller ”arbetsledd” som termen lydde, till anstalten i Skogome. Han var dock snart tillbaka på häktet efter kritik från Seko.

Samtidigt som Leif hamnade på Skogome inledde Kriminalvårdens huvudkontor en utredning av händelsen 25 april. Den kom att bygga på samtal med Leif och hans chef. Ingen av de tiotalet närvarande kollegerna fick säga hur de upplevde mötet. Till Sekotidningen säger de att de inte förstår hur Leif kunde bli avstängd.

– Det började som ett vanligt morgon­ möte och slutade med att kriminalvårdsinspektören och skyddsombudet var verbalt oense med varandra. Det var upprörda känslor, men ingen var hotfull. Vi fick först efteråt veta att Leif tagits ur tjänst. Det var oförtjänt, säger en av personerna som var med.

Stöd från kolleger

Det finns kolleger som tycker att Leif i och för sig har rätt, men att han reagerat för hårt mot utredningen och det tillrättavisande samtalet. Det är inte så farligt menar de. Leifs svar är att det visserligen är en ganska hovsam tillrättavisning men att han inte kan låta det passera.

– Nästa gång är det någon annan som råkar illa ut. Jag måste ta striden nu, säger han.

Christer Hallqvist är regional samordnare för Seko i Västsverige. Han efterlyser en oberoende utredning av häktets arbetsmiljö, inte minst den psykosociala delen, och skyddsombudens möjlighet att arbeta.

–Vissa förtroendevalda
upplever att arbetsgivaren jagar dem, säger han.

Om behandlingen av Leif är en kränkning av skyddsombud kan vara svårt att bevisa juridiskt, tror Christer Hallqvist.

– Helt klart är dock att häktesledningen tror att allt blir bra om Leif försvinner från häktet. Man får en känsla av att de vill provocera fram en uppsägning.

Svårt att vara kritisk

Upplevelsen bland personal och fackligt engagerade är, enligt Christer, att häktesledningen vill markera ut i organisationen att ”den som sätter sig upp mot oss råkar illa ut”.

– Detta agerande blir en form av härskarteknik och arbetsgivarens agerande gör att vi får en rädd och tyst organisation.

Att ge sig på skyddsombud är ett generellt problem för hela arbetsmarknaden, konstaterade LO i en rapport för ett par år sedan. Och Kriminalvården är inget undantag. Rädslan för att tala med medier är uppenbar, ingen av dem som arbetar på häktet, förutom Leif, vill framträda med namn.

De problem Leif pekat på har han fått stöd för hos Arbetsmiljöverket, som ställt hårda krav på häktets bemanning. Senast 31 oktober i år ska det nu liggande kravet vara åtgärdat.

Leif nekar till att ha varit aggressiv

Under det tillrättavisande samtalet i augusti nekar Leif till att ha uppträtt aggressivt och pekar på bristerna i utredningen som ligger till grund för mötet. När ledningen vill ta upp ytterligare en punkt, som han inte förberetts på, avbryter han.

En månad senare får Leif en ny kallelse till det samtal han lämnade i augusti. Tiden är knapp och han har svårt att med kort varsel hitta en stödperson att ta med. Du ska komma ändå, blir beskedet.

Leif ställer in mötet.

I väntan på nästa steg står hoppet till den oberoende utredning av arbetsmiljön som regionchef Sanela Ovcina lovar i intervjun här intill. Och klubben har bjudit in två riksdagspolitiker till häktet för att berätta om arbetsmiljön.

32 procent av skyddsombuden hindras i sitt uppdrag

t En stor del av skyddsombuden blir på olika sätt motarbetade i sitt uppdrag av arbetsgivaren. Det visade en enkät som LO gjorde bland skyddsombud hösten 2016.

t 6 procent hotas eller utsätts för våld, 12 procent trakasseras och 32 procent hindras på olika sätt i sitt uppdrag.

t LO:s enkät visar att de flesta av de drabbade skyddsombuden inte vill driva sitt fall vidare av rädsla för att förlora jobbet eller för att få sämre villkor.

t Lösningen, enligt LO, är att facket stärker sin närvaro på arbetsplatsen för att stödja sina skyddsombud och påverka okunniga arbetsgivare. Det enskilda skyddsombudet måste i sin tur vara välutbildat, driva en sak i sänder och arbeta strukturerat med facket i ryggen. Och, konstaterar LO, skyddsombud måste tåla hård kritik.