Sedan en tid tillbaka står det klart att två årskullar av pensionärer oväntat förlorar pengar som de trodde att de skulle få. Anledningen är att riksdagen har höjt riktåldern för pension från 65 till 66 år. Ändringen trädde i kraft i januari i år, och sedan dess har tusentals pensionärer reagerat. 

– Jag kommer att förlora någonstans mellan 2000 och 3000 kronor varje månad. Det har inte gått ut någon information i förväg till oss som är födda 1957, säger Mats Berggren. 

Ingen kompensation för kort tidsfrist

Anledningen till inkomsttappet är att de pensionärer som är födda 1957 – och fyller 66 år i år – går miste om en skattesänkning som de skulle ha fått om pensionsåldern inte hade höjts. 

Inte förrän pensionärerna fyller 67 kommer de att få ta del av skattesänkningen – det så kallade förhöjda grundavdraget. 

Mats Berggren förklarar att hans egen ekonomi inte välter över ända till följd av regeländringen, men han har kontakt med människor som har det betydligt värre. De har en liten pension och har planerat sin pensionering utifrån att de kommer att få del av det förhöjda grundavdraget när de fyller 66. 

”Tappar all motivation”

– Jag har jobbat med att hjälpa människor att komma ur kriminalitet och bli goda samhällsmedborgare. Jag hade tänkt fortsätta bidra till samhället som pensionär – kanske genom att ta uppdrag för socialtjänsten eller som nämndeman. Men nu tappar jag all motivation, säger Mats Berggren.

Han har ett långt yrkesliv bakom sig, först som anställd i socialtjänsten och sedan inom olika former av institutionsvård. De 20 senaste åren har han arbetat i Kriminalvården i Helsingborg. Även ett år in i sin pensionering har han fortsatt att arbeta extra timmar där. 

Men en tid efter att han hade gått i pension uppmärksammade en vän honom på en facebookgrupp som engagerade sig mot beskattningen av pensionärer födda 1957. Då gick det upp för honom att han skulle gå miste om skatteavdraget.

Mats Berggren kände det som om någon hade kommit och stulit pengar som var hans, när han förstod hur de nya reglerna funkar. Sedan dess har han engagerat sig i frågan, och tycker att hans fackförbund, Seko, borde göra det samma. 

Inget ändringsförslag trots enighet

Den beskattning som rör personer födda 1957 beror på att man ändrade alla reglerna för grundavdraget så att de stämde överens med den höjda pensionsåldern – men utan att kompensera för den korta tid som löntagarana har haft på sig till anpassning. Det har bara gått sex månader från beslut till att lagen trädde i kraft.

I efterhand har den socialdemokratiska regeringen – som lade fram propositionen och fick igenom förändringen i riksdagen – medgivit att man har begått ett misstag.

Också den borgerliga regeringen som efterträdde S anser att det har blivit fel, men menar att ansvaret inte ligger på dem. V, MP och SD vill ta tillbaka skattehöjningen och S säger sig villiga att samarbeta för att hitta en lösning. Men än så länge finns det inget förslag om förändring eller kompensation på bordet.

Inga skarpa förslag från Seko och LO

– Jag hoppas att det rör sig om ren okunskap att det blev så här, för jag vill ju tro människor om gott. Men trots att alla partier erkänner att det här har blivit fel så händer ingenting. Vi behöver besked om att det här ska rättas till, säger Mats Berggren. 

Anna-Kirsti Löfgren, ekonom på LO, säger att man kan se att gruppen som är födda 1957 nu hamnar i kläm. Hon menar att beslutet att höja riktåldern från början är problematisk. Men hon tycker också generellt att olika sorters inkomster ska beskattas på samma sätt.

– LO har inte ställt sig bakom pensionsåldershöjningen i sig. Man har tagit ställning emot den eftersom många inte kan jobba längre än till 65. Dessutom visar resultatet av pensionsåldershöjningen på hur krångligt och svårt det är att få det rätt med olika beskattning av olika grupper, säger Anna-Kirsti Löfgren.

Vare sig Seko eller LO har emellertid valt att gå ut och kräva särskild kompensation för gruppen pensionärer som är födda 1957.

Fotnot: 26 augusti, efter att den här artikeln skrevs, meddelade företrädarna för Tidöpartierna att pensionärer födda 1957 ska kompenseras för den förlorade skattesänkningen. Kompensationen kommer som en klumpsumma på kontot i juni 2024.

Därför drabbas personer födda 1957

Den förra alliansregeringen införde 2010 ett skatteavdrag för pensionärer – det förhöjda grundavdraget. Det infaller ett år efter riktåldern för pension, alltså tidigare vid 66 års ålder, numera vid 67 års ålder. 

Det förhöjda grundavdraget ligger som mest 127 700 kronor år 2023. För personer i arbete ligger ”det vanliga” grundavdraget på max 40 500 kronor. Men de flesta i båda grupperna får ett mycket lägre avdrag. Hur mycket som dras av beror på inkomst.

I juni 2022 beslöt riksdagen att höja riktåldern på pensionen, och då även det förhöjda grundavdraget, med ett år. Man missade att kompensera de personer som skulle ha fått ta del av grundavdraget vid 66 års ålder. Omkring 110 000 personer är berörda av beslutet. I januari i år trädde beslutet i kraft.