Trafikverket har bristande kunskap om järnvägens skick. Det är en av slutsatserna som dras i rapporten, Privatiserat järnvägsunderhåll, som har skrivits av journalisten Mats Winborg på uppdrag av Seko Infranord.

– När de (Trafikverket, reds. anm.) inte utför något av underhållet själv, så tappar de kompetens. Det påverkar både säkerheten och att kunna utforma bra avtal med de entreprenörer och företag som ska genomföra underhållet, säger Mats Wingborg på ett seminarium, som hölls under torsdagen i samarbete med tankesmedjan Arena Idé.

Rapporten pekar också på att mer pengar läggs på att skriva och följa underhållskontrakt, medan antalet bantekniker som arbetar med järnvägsunderhållet har minskat. Från 7 257 till omkring 3 800, mellan perioden 1998 -2020.

Det var 2010 som riksdagen beslutade att avreglera järnvägsunderhållet. Bara fyra år senare, 2014, blev ett återförstatligande av underhållet ett socialdemokratiskt vallöfte. Fyra år senare sjösattes en utredning om hur det skulle kunna genomföras.

Uppstyckning av järnvägsunderhållet

2020 presenterades sedermera ett förslag av regeringens utredare, som gick ut på att åtta av 34 baskontrakt för järnvägsunderhåll förs över till Trafikverket från statliga Infranord. En huvudentreprenör som bygger och underhåller järnväg.

Järnvägsentreprenörerna producerar mer per anställd. Konkurrenstrycket har hela tiden tvingat företagen att leverera mer

Robert Röder, ordförande i Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer, är kritisk mot återförstatligande av järnvägsunderhållet.

Trafikverket har sedan fått i uppdrag att undersöka hur myndigheten kan ta över visst underhåll, och vad det skulle kosta att göra det. Uppdraget ska redovisas till Infrastrukturdepartementet den 20 april i år.

Mats Wingborg har i sin rapport också jämfört Sverige med andra länder, varav flera som har gått från privatiseringar till en mer statlig styrning av järnvägsunderhållet. Bland annat Storbritannien, där den konservative premiärministern Boris Johnson ska genomföra en reform, som innebär att staten får mer kontroll över underhållet. Landet har sedan avregleringen under 1990-talet dragits med stora problem på järnvägen.

– Det är nästan chockerade att Sverige sticker ut i Europa i dag, som ett av de länder som gått allra längst när det gäller privatisering och uppstyckning av järnvägsunderhållet, säger Mats Wingborg på seminariet.

Kritik från Sveriges järnvägsentreprenörer

Det återstår att se om Sverige går samma väg som Storbritannien. Det finns i dag ett stöd i riksdagen för att Trafikverket tar över flertalet baskontrakt från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har tidigare uttalat sig för ett ”förstatligande i någon form”, medan de borgerliga partierna säger nej.

Samtidigt är motståndet bland järnvägsentreprenörer stort. Nyligen skrev Robert Röder, ordförande i Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer (FSJ), ett debattinlägg på Alltinget. Han gick till angrepp mot ”förenklade påståenden om brister i järnvägsnätet”.

”Järnvägsentreprenörerna producerar mer per anställd. Konkurrenstrycket har hela tiden tvingat företagen att leverera mer. Ur det perspektivet har skattebetalarna fått mer för pengarna”, skriver Robert Röder, som också menar att ett återförstatligande kan kosta miljarder för Trafikverket.