Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Anställda på häktet i Göteborg vittnar om stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten på häkte i Göteborg. Här svarar häkteschefen Malin Sparrström på kritiken.

Hon förklarar att häktet i Göteborg har legat ett par år före Kriminalvårdens kraftiga expansion. Verksamheten har växt med 100 platser, fler överbeläggningsplatser och ett tyngre klientel. Ovanpå det har pandemin drivit upp sjuktal och vård av sjukt barn.

– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.

Det säger häkteschefen Malin Sparrström om Sekotidningens uppgifter om dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.

Rekryteringen har släpat efter

I den snabba expansionen har det inte kunnat utbildas och rekryteras i tillräckligt hög takt och många nya har rekryterats in.

– Vi jobbar varje år med att öka på andelen med fast anställning och anställer nu in nya på provanställning nu när vi har fått den möjligheten, säger Malin Sparrström.

Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.

Ovanligt många lämnade häktet 2018–2019. Det skedde enligt häkteschefen i samband med att häktet utökades med 70 platser på nya avdelningar. Då flyttades personal för att se till att det fanns både erfaren och ny personal på dessa avdelningar. Flera sökte sig då vidare.

En del ska även ha lämnat för nationella transportenhetens scheman och löner.

Har inte hört talas om utfrysning

Det höga trycket på häktet har gjort det svårare att komma in som ny chef, säger Malin Sparrström. Flera nya kriminalvårdsinspektörer har inte heller jobbat i kriminalvården tidigare och då tar det enligt henne mer tid att komma in i arbetet.

Hon säger att häktet har arbetat med att förbättra introduktion och andra stödinsatser.

Malin Sparrström känner inte till att anställda blir utfrysta av chefer. Det är mycket tråkigt att höra och oacceptabelt, anser hon.

– Vi behöver alla stå stadigt i Kriminalvårdens värdegrund och ta aktivt ansvar för hur vi alla bemöter varandra och bidra till en god arbetsmiljö.

Motsäger fackets bild av situationen

Malin Sparrström tillbakavisar uppgifterna om att ingenting ska ha gjorts för att komma till rätta med de problem som Seko Kriminalvården har påtalat. Hon förklarar att det har gjorts och görs flera insatser för arbetsmiljön.

– Vi har även lämnat förslag på hur man kan mötas bättre och hjälpas åt att konkret nå förändring framåt. Jag har inte fått någon återkoppling på detta av Seko.

Hon anser att facket har en viktig roll, men upplever att fack och ledning ibland arbetar mot varandra i stället för tillsammans.

Kriminalvårdare befarar att det kan ske en situation likt gisslantagandet på Hällbyanstalten. Vad tänker du om det?

– Att det är viktigt för oss alla att man funderar på hur vi kan hjälpas åt. Att vi följer de rutiner vi har och övar ordentligt tillsammans. Det är det yttersta vi kan göra för att undvika att något förfärligt ska hända, att vi i verksamheten följer rutiner och hjälps åt.