Sedan 2012 har tre anställda på Green Cargo omkommit då de arbetat från ett fotsteg utanpå järnvägsvagnar. Det har också skett tillbud och olyckor utan dödlig utgång. Arbetarna står på fotsteget när lok och vagnar förflyttas i låg hastighet vid växlingsarbete. 

Nu förbjuder Arbetsmiljöverket företaget från att alls arbeta från fotsteget från den 3 september. Om Green Cargo bryter mot det förbudet väntar vite på 15 miljoner kronor.

Beslutet kommer fem-sex år efter att arbetssättet kostade två anställda på företaget livet. 2018 faller en 49-årig man som radiostyr 28 tomma timmervagnar i Bastuträsk från fotsteget, han blir överkörd och dör. 2019 omkommer 60-årige Nisse när vagnen vars fotsteg han står på krockar med en lastbil. 

Förlorade fot i olycka 2023

Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket, säger att grunden för beslutet om förbud är en allvarlig olycka som inträffade förra året. En kvinna föll av fotsteget i Södertälje hamn, blev överkörd och tvingades amputera en fot. 

Sedan dess har Arbetsmiljöverket genomfört inspektioner och gett Green Cargo möjlighet att yttra sig inför beslutet om förbud.

– Green Cargo har förslag på åtgärder som de har tänkt genomföra, men vi vill ha ett förbud från september för att säkerställa att arbetsmomentet inte fortsätter på det här sättet, säger Ulrika Scholander.

Förbudet gäller endast Green Cargo, men svåra olyckor har skett även på andra företag. 2022 omkom en man som åkte på fotsteget hos företaget Hector Rail, vagnen krockade med en lastbil.

Fler företag kan få förbud

Stephan Ray, presschef på Green Cargo, säger till Arbetet att det skapar snedvriden konkurrens att förbud nu riktas mot endast ett bolag.

– Och det blir ju ganska märkligt att ett bolag förbjuds använda en metod medan andra tillåts när det sker på exakt samma sätt. 

Enligt Ulrika Scholander är lagen uppbyggd så att Arbetsmiljöverkets förbud alltid gäller enskilda företag. Men att det i nuläget är väldigt klokt av andra företag som använder sig av åkning på fotsteg att läsa beslutet mot Green Cargo noga – och anpassa sin verksamhet.

– Om vi möter andra företag som jobbar på samma sätt kan vi fatta beslut mot dem också om de inte själva vidtagit åtgärder.

”Hindrar stor del av verksamheten”

Stephan Ray är mycket kritisk till hur Arbetsmiljöverket har hanterat ärendet. Dels menar han att beslutet kommunicerades via ett pressmeddelande, att företaget fick beskedet senare. Dels tycker han att myndigheten inte varit intresserad av att ha dialog med företaget, utöver det skriftliga yttrande som Green Cargo gjort, för att fullt ut förstå förutsättningarna.

– Det här är ett beslut av sådan karaktär att det kommer hindra en stor del av Green Cargos verksamhet från att fungera över huvud taget. Vi kör 400 tåg per dag i dag och en ganska stor andel av dem behöver den här typen av arbetsmoment för att kunna genomföras, säger han.

Han betonar att företaget har vidtagit åtgärder som ska minimera riskerna i väntan på tekniska lösningar som helt kan ersätta människor som åker på fotsteget. 

”Ingen ska dö oavsett ekonomi”

I ett tidigare svar till Arbetsmiljöverket har företaget bland annat uppgett att ett sådant här förbud skulle drabba näringslivet hårt. 

Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket säger att arbetsgivaren alltid är skyldig att se till att jobbet är säkert. 

– Ingen ska bli sjuk eller skadas eller dö av jobbet oavsett om det får ekonomiska konsekvenser för företaget.

Stephan Ray säger att företaget nu ska analysera beskedet vidare. Han vill inte kommentera om det är aktuellt att överklaga.

Lokförare: ”Tuff uppgift” 

Hans Danvall, lokförare och arbetsmiljöansvarig i fackliga klubben Seko Green Cargo, är inte förvånad över Arbetsmiljöverkets beslut. Dock tror han att det kommer att bli svårt att genomföra ett totalförbud.

 – Det kommer att vara en tuff uppgift, men för Green Cargos överlevnad måste vi lösa det, säger han.

Han önskar att Arbetsmiljöverket hade gett företaget mer tid, och pekar också på att Transportstyrelsens regelverk kräver att arbetstagaren som backar ett godståg vid växlingsarbeten ska ha uppsikt i färdriktningen. Det finns i nuläget inte heller någon tillräckligt bra kamera som kan ersätta en person för att ge den uppsikten, menar hans Danvall.

 – Vi vet inte heller om regelverket tillåter oss att använda en kamera i stället. Vi behöver hjälp från lagstiftaren. Det är möjligt att vi kan få dispens.

En version av Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus.