Nour blev uppsagd efter 16 år – nu är hon tillbaka och vill aldrig lämna Landvetter

På Landvetter har Thomas Larsson sedan ti­dig morgon arbetat för fullt, bland annat med att ta bort is och snö från flygplanen.

– Det var stressigt. Men arbetsgivaren planerade för vädret och tog in extra perso­nal, säger han.

De senaste två åren har varit speciella på flygplatsbolaget Menzies, som hante­rar bagage, incheckning, biljettkontor, an­komstservice och lounger på Landvetter och Arlanda.

När coronapandemin briserade under våren 2020 och flygtrafiken nästan helt stan­nade av blev Thomas uppsagd på grund av arbetsbrist. Liksom många andra på företaget. Han fick två alternativ: att acceptera en ny tjänst med en lägre sysselsättningsgrad, eller jobba kvar på sin nuvarande sysselsättningsgrad under sin uppsägningstid. Han tog det sist­nämnda.

Pandemin har påverkat en, både fysiskt och psykiskt. Man går och funderar på vad som kommer att hända.

Ändå har Thomas i vissa perioder inte jobbat så mycket. Personalen har varit kor­tidspermitterad och har endast arbetat några timmar i taget.

– Det var rätt skönt och lugnt. Men sedan i som­ras har vi jobbat fullt ut, säger Thomas, som fick sin första tjänst på Menzies 1994 och går i pension efter att anställningen tar slut.

– Arbetet har förändrats mycket under dessa år. Bemanningen har blivit sämre. Det ska sparas pengar. Det har blivit stressigare och tyngre.

Nour El Hussami blev också uppsagd. Hon har arbetat på Landvetter i 16 år.

– Jag blev ledsen. Pandemin har påver­kat en, både fysiskt och psykiskt. Man går och funderar på vad som kommer att hända. Kolleger har slutat. Men jag har också känt hela tiden att det kommer att vända och bli bättre.

Nour El Hussami hann aldrig lämna Menzies, i stället blev hon åter­anställd i december 2020, som flight-koordinator på trafikkon­toret.

– Jag är fast här. Jag kommer inte att lämna flygplatsen.

Nours jobb går ut på att ha ett slags helikopterperspektiv, att överblicka många olika moment kring en flight, från det att ett plan landar till att det lyfter igen.

Hon har kontakt med flygkaptenen, ser till så att tankbilen kör ut i tid, städning av planen görs och att planen blir lastade på rätt sätt. Hon förbereder avgångsdokument och ko­ordinerar allt runtomkring incheckning av resenärer, catering och ombordstigning.

– Jag är spindeln i nätet och ska se och höra allt. Vad som helst kan hända under en dag. Resenärer kan falla ihop. En gång fastnade tre damer i en hiss och upptäcktes först när planet skulle lyfta. Ibland kan jag hjälpa check­in­agenterna eller stå vid gaten när det är dags för ombordstigning. Det är roligt och för det mesta är alla glada.

Vad kan göra dig pressad?

– Det händer inte så ofta. Under pan­demin har vi inte varit så många. När flyg­trafiken kom i gång hade jag en flight sam­tidigt som min andra landade. Men det gick att lösa, det fanns alltid någon kollega som kunde hoppa in för stunden. Men vi sprang från gate till gate.

I början av pandemin, under våren 2020, tappade Menzies 60 procent av sina flighter, globalt sett. Sammanlagt korttidspermittera­des över 900 anställda i Sverige och fler än 200 sades upp.

Resultatet av nedskärningarna är flera. Det råder kompetensbrist samtidigt som det går trögt att rekrytera och upplärningen av de nya tar tid. Inte minst på rampen, en avdelning där flygplatsmän arbetar med att lasta eller lossa bagage, inspektera utrust­ning och flygplan.

Arbetet är fysiskt och väldigt varierande. De som har lång erfarenhet har fått större ansvar att utbilda sina nya medarbetare.

– Inlärningstiden av olika arbetsuppgif­ ter är tidsbestämd. Du får lära dig en sak i taget. Men det är svårt att ha med sig någon som ska lära sig, samtidigt som man arbetar. Man ska fylla i papper och allt blir ett stress­ moment, säger Mats Leandersson.

Han hade egentligen planerat att endast arbeta en sommar, för 13 år sedan. Men har blivit kvar på Menzies.

– Det är fantastiskt här. Jag gillar arbets­tiderna och vad man gör är kul. Allting bru­kar fungera jättebra.