Rättsmedicinalverket.

Efter mordet på kriminalvården Karen Gebreab 2011 införde Arbetsmiljöverket förbud mot ensamarbete. Men Kriminalvården överklagade. Dåvarande generaldirektör pekade på att man måste se över hur resurser används. Seko reagerade kraftigt och kallade överklagan en krigsförklaring och osmaklig på gränsen till chockerande.

Facket var särskilt kritiskt då överklagandet kom vid samma tidpunkt som bilder från en övervakningskamera, som fångat mordet på Karen Gebreab, offentliggjordes.

Tiden efteråt förekom således ensamarbete inom Kriminalvården, trots en mängd fall av hot och våld mot personalen, enligt en granskning som Svenska Dagbladet gjorde.

Häkteschefer friades

Senare friades dessutom tre tidigare häkteschefer som med anledning av mordet stått åtalade för arbetsmiljöbrott vid Södertörns tingsrätt 2015.

Dagen före julafton 2016 inträffade ytterligare en händelse som kom att definiera på nytt vad som anses vara riskfyllt ensamarbete. Två häktade män misshandlade en anställd på häktet i Luleå. Efteråt lade arbetsmiljöverket ett förbud mot ensamarbete, ett beslut som återigen överklagades av arbetsgivaren. Frågan hamnade i Förvaltningsdomstolen.

– Kriminalvården vann mot Arbetsmiljöverket. Om Kriminalvården skulle leva upp till förbudet i sin helhet skulle det innebära en helt annan organisation och bemanning, säger Peter Ask, som är fackligt förtroendevald för Seko och arbetsmiljöansvarig.

Domen gav vika för en ny definition, som inte var till Sekos fördelning. Facket stod bakom Arbetsmiljöverkets beslut.

– Det blev förbjudet med riskfyllt ensamarbete, men inte med ensamarbete inom Kriminalvården. Arbetsgivaren argumenterar för är det schematekniskt inte planeras något arbete som innebär ett riskfyllt ensamarbete. Men vi har genom egna undersökningar och enkäter medarbetare som upplever att de utsätts för riskfyllt ensamarbete, säger Pe- ter Ask.

Just nu pågår kampanjer för att stoppa ensamarbetet – för att minska hot och våld mot medlemmar i flera Sekos i olika branscher. Men det går trögt framåt.

–Måste det gå så långt att någon blir dödad innan förändring sker? frågar sig Christer Johansson, fackligt förtroendevald för Seko på rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg, Rättsmedicinalverket, RMV.

Ensamarbetet försvann

På rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg är ensamarbete helt borta sedan mordet på Karen Gebreab. Och arbetssituationen upplevs som trygg, jämfört med hur det var före 2011.

Den man som begick gärningen, Erik Ljungström, hade precis flyttats från rättspsykiatriska till häktet i Flemingsberg eftersom han ansågs för farlig för att utredas.

Maria Söhrman, som är sjuksköterska och samordnare för omvårdnadspersonalen på rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg, berättar om tiden före 2011. Att det förekom att omvårdnadspersonal lämnade avdelningen för att gå ensam i trapphuset med en intagen, nerför en trappa i betong, och genom en korridor till en gymlokal.

– Sedan kunde det hända att en medarbetare var ensam med andra intagna i gym- met. Utredare kunde även sitta ensamma med intagna på sina rum, där det kunde finnas både sax och brevkniv. Så här jobbar vi inte nu. Nu är vi minst två, aldrig ensam, säger Maria Söhrman.

Farliga eller olämpliga föremål

På tio år har säkerheten skärpts på rättspsykiatriska avdelningen, stegvis. Inte bara på grund av mordet.

–En viktig milstolpe var självklart mordet. Men också 2014 när vi kunde luta oss mot en ny häkteslag. Det blev tydligt att ensamarbete inte fick förekomma. I sam- band med den höjde vi vårt preventiva ar- bete.

Häkteslagen innebar bland annat nya säkerhetsbedömningar av de intagna, som inte tidigare fanns. Men även möjligheter

för Rättsmedicinalverket att kunna ta fler beslut om allmän inpasseringskontroll, kroppsvisitation, omhändertagande av farliga eller olämpliga föremål, och begränsa elektronisk kommunikation.

Rutiner, riktlinjer och ett annat sätt att planera verksamheten har även utvecklats under åren. Det finns numera alltid en korridorvakt som har koll på avdelningen. Även ett nytt larmsystem och dagliga scheman har säkrat tryggheten för personalen.

– Förut kunde man springa och leta efter en medarbetare. Nu har vi direktnummer till varandra.

”Tryggare på jobbet än på stan”

Förändringarna har, enligt Maria Söhrman, drivits på av både arbetsgivaren, facket och personalen.

– Det har varit i samförstånd. Man har jobbat parallellt. Det har faktiskt oftast varit en bra dialog, säger hon.
Upplever du dig tryggare nu?

– Jag är betydligt mer trygg här än jag är på stan en helg. Visst kan det förekomma hot och våld. Men jag vet att jag har mina kollegor och att jag har mandat. Jag kan ge de intagna medicin, lägga handfängsel, brotta ner dem, låsa in dem. På utsidan har du ingenting, och du kanske är ensam om du utsätts. Vi vet också mycket mer om våra intagna på förhand än vad vi gjorde förut. Och om vi behöver bemanna upp om det är stökigt så är vår arbetsgivare alltid tillmötesgående.

5 SAKER DU BÖR VETA OM DU JOBBAR ENSAM

Du börjar på ett nytt arbete och får veta att du ska utföra arbetet ensam. Du blir orolig. Hur gör du?

  1. Fråga din närmaste chef om arbetsgivaren tagit reda på om det finns några risker i arbetet. Om det finns risker ska skyddsombudet också känna till det.
  • Om chefen säger ja…har du rätt till information om riskerna på arbetsplatsen och du har rätt till en särskild introduktion om du arbetar ensam.
  • Om chefen säger nej…är det en signal om att allt inte står rätt till. Ta kontakt med skyddsombudet på din arbetsplats eller ett regionalt skyddsombud, RSO och säg att du är orolig för din arbetsmiljö. RSO kan du hitta via din fackförening eller det fack som finns på arbetsplatsen.

2. Du har rätt att fråga om allt du undrar över, så dra dig inte för att fråga chefen. Och skyddsombudet förstås. Bra kontrollfrågor att ställa till chef och skyddsombud är: vad händer om jag råkar ut för våld eller olycka? Hur får jag kontakt med någon som kan hjälpa mig? Hur snabbt får jag hjälp?

3. Om riskbedömningen kommer fram till att du inte ska arbeta ensam kan skyddsorganisationen och facket kräva att arbetet utförs på något annat sätt eller att du inte jobbar ensam.

4. Om arbetsgivaren inte vidtar några åtgärder kan du eller skyddsombudet anmäla detta till Arbetsmiljöverket.

5. Det finns skillnader mellan olika branscher. Kontakta facket så får du veta mer.