Kriminalvården står inför en historiskt stor expansion om Tidöavtalets reformer genomförs.

Enligt myndighetens prognos behöver antalet platser i anstalter och häkten tredubblas och antalet anställda fördubblas fram till 2033.

– Vi tycker att straffen måste spegla brottens allvar, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Sekotidningen.

– Det innebär att fler personer kommer att sitta i fängelse och de kommer att göra det under en längre tid.

”Innebär stora påfrestningar”

Att Kriminalvården ska växa kraftigt är en del av regeringens plan för att trycka tillbaka det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga.

– Sedan råder det ingen tvekan om att det innebär stora påfrestningar för Kriminalvården, säger Gunnar Strömmer.

Han känner sig trygg med att Kriminalvården kommer att klara det ökade inflödet av intagna på sikt, genom utbyggnad, förändrade arbetssätt och att skapa attraktiva arbetsvillkor.

Oroas över läget på anstalter

Gunnar Strömmer är mer oroad över nuläget, med överfulla anstalter och häkten.

– Det är ett resultat av både ett ökat tryck och att expansionen av Kriminalvården kom i gång alldeles för sent, säger han.

Jag tycker att man ska vara realistisk och se att ett ökat tryck också innebär ökade risker. Det förutsätter att Kriminalvården arbetar offensivt med de frågorna.

Gunnar Strömmer (M), justitieminister

Seko varnade nyligen för att gränsen är nådd, med ökat våld och intagna som styr avdelningar på anstalter.

Gunnar Strömmer säger att han tar fackets och personalens vittnesmål på allvar.

– Jag tycker att man ska vara realistisk och se att ett ökat tryck också innebär ökade risker. Det förutsätter att Kriminalvården arbetar offensivt med de frågorna. Mitt intryck är att de gör det, säger han.

Inte bara skärpta straff

Han poängterar att det ansträngda läget även beror på att polis och åklagare klarar upp allt fler brott.

– Det är fler saker som driver det här trycket mot Kriminalvården. Förändringar av straffen är en del, men också samhällsutvecklingen med allvarligare brottslighet, säger Gunnar Strömmer.

Hur ser du på risken för att det blir mer förvaring än vård på svenska anstalter när verksamheten växer så snabbt?

– Man ska ta de riskerna på allvar. Men jag vill också understryka att det inte är aktuellt att förändra Kriminalvårdens uppdrag.

– All verksamhet som har till syfte att minska riskerna för att återfalla i brott kommer att fortsätta vara en viktig del av uppdraget.

Det är klart att det är en rad utmaningar med att göra en sådan här stor expansion. En av de mer kritiska frågorna är kompetensförsörjningen.

Gunnar Strömmer (M), justitieminister

Regeringen har blickat mot Danmark när det gäller straffskärpningar. Har ni även tittat på hur dansk kriminalvård har påverkats av det?

– Det har inte gjorts systematiska utvärderingar av dansk kriminalvård och effekten av politiska reformer, utifrån vad jag känner till. Däremot vet jag att situationen där är ansträngd.

Svårt att hitta personal

Danska kriminalvårdsfacket vittnar om nybyggda anstalter som inte kunnat öppnas fullt ut på grund av personalbrist?

– Det är klart att det är en rad utmaningar med att göra en sådan här stor expansion. En av de mer kritiska frågorna är kompetensförsörjningen.

– Om det finns exempel i andra länder på att man haft svårt med detta, måste vi ta intryck av det och fråga oss hur vi kan göra annorlunda.

Vad hoppas ni uppnå med skärpta straff och fler inlåsta?

– Att samhället blir tryggare och friare för alla hederliga medborgare och att brottsoffer i högre grad får upprättelse, säger Gunnar Strömmer och tillägger:

– Sedan hoppas vi att en robust svensk kriminalvård ska bidra till att fler personer som har begått brott kommer ut på andra sidan som bättre människor.

Tidöavtalets straffreformer

Enligt Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna ska Kriminalvården expandera kraftigt. Här är några exempel på reformer som planeras:

  • Anonyma vittnen 
  • Visitationszoner 
  • Dubbla straff för gängkriminella 
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng 
  • Vistelseförbud 
  • Fler gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap ska utvisas med hänvisning till säkerhetshot  
  • Hyra fängelseplatser utomlands
  • Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort 
  • En nytt straff, utvidgad ungdomsövervakning, ska införas för unga