Riksrevisionen: Svevia och Infranord kan vinna kontrakt på orättvisa villkor
Det har gått drygt tio år sedan Infranord och Svevia bildades. Nu riktar Riksrevisionen svidande kritik mot hur det har gått med de statliga bolagen.
Svevia och Infranord bilandes bland annat för bland annat för att öka konkurrensen på marknaden och pressa ner priserna. Så har det inte blivit, enligt Riksrevisionen. (Bilden är ett montage.)
År 2009 beslutade Sveriges riksdag att avveckla Vägverket, och ett år senare upplöstes även Banverket. Detta beslut ledde till skapandet av två nya statliga bolag, Svevia och Infranord. Målen var bland annat att öka konkurrensen på marknaden och pressa ner priserna. Bolagens produktivitet och effektivitet skulle också öka.
Nu visar Riksrevisionen i en granskning att konkurrensen inte ökat i stora delar av marknaden och att priserna på marknaden ökat dubbelt så mycket som konsumentpriserna. Bolagen har haft svårt att nå flera av sina ekonomiska mål. Svevia har uppnått sitt avkastningsmål sju av 14 år, och Infranord tre av 12 år.
Hur lång tid tog den här rapporten att göra?
– En granskning på Riksrevisionen brukar ta ungefär ett år. Vi började i mars ifjol och blev klar i maj 2024, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.
Inte granskats tidigare
Varför har Riksrevisionen granskat Svevia och Infranord?
– Det har gått drygt tio år sedan bolagen bildades utifrån vissa intentioner som riksdagen hade. Ingen har granskat eller följt upp om dessa intentioner har förverkligats. Det fanns även tecken på att riksdagens mål inte har uppnåtts.
Vilka mål har inte uppfyllts?
– Bolagen har inte nått flera av sina ekonomiska mål som fastställts av staten. Riksdagens intentioner handlade också om att öka konkurrensen på marknaden, men så har inte blivit fallet fullt ut. Bolagen har inte heller lyckats bli så effektiva som tänkt.
Inte lika villkor
Vilka andra slutsatser har ni dragit i er granskning?
– Det finns flera saker. Det finns indikationer på att anbudsgivare kan ha ett kunskapsövertag när nya offentliga upphandlingar görs. Det kan innebära att det inte finns tillräckliga förutsättningar för konkurrens på lika villkor.
Vad menas med kunskapsövertag?
– Att en entreprenör har bättre kunskap om vilka arbeten som behöver göras i ett projekt och prissätter utifrån sin kunskap, medan andra entreprenörer och beställaren (Trafikverket, red. anm.) saknar denna kunskap.
Beställaren måste bli bättre
Varför är det ett problem?
– Det kan bli ett problem eftersom beställarens slutkostnader kan bli högre än vad man har upphandlat för.
Hur kommer man åt det här problemet?
– Trafikverket måste utveckla sin beställarkompetens. Det är bara beställaren som kan påverka detta genom att bättre beskriva arbetsbehovet i kontraktet som ska upphandlas.
”Stora problem med bolagen”
Regering och riksdag har inte följt upp hur det gick med Infranord och Svevia efter bolagiseringen. Hur kommer det sig?
– Det är en bra fråga och kanske det mest uppseendeväckande. Det är regeringens ansvar att göra en uppföljning av riksdagens intentioner avseende dessa bolag. I vår granskning har vi sett ganska stora problem med bolagen, till exempel att flera av de ekonomiska målen inte har uppnåtts.
Hur allvarligt är det att man inte har gjort någon uppföljning?
– Det har inte funnits tillräckligt fokus på riksdagens intentioner. Om regeringen hade haft det, hade man kunnat identifiera dessa brister i ett tidigare skede och vidta åtgärder, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.
