Lokförare, signalgivare eller radioloksoperatörer står på godsvagnens fotsteg vid växling, när vagnar körs långsamt för att kopplas och lastas om. Vid backning står man ofta på sista vagnens fotsteg för att ha koll på färdriktningen.

Men arbetssättet är farligt och har skördat flera dödsoffer genom åren. Därför har Arbetsmiljöverket förbjudit det. Green Cargo har fram till juni 2025 på sig att fasa ut arbetssättet.  

Övriga godsbolag i Sverige har uppmanats att anpassa sig till kravet, trots att förbudet egentligen enbart gäller Green Cargo.

En person i orange skyddsdräkt står på ett fotsteg längst bak på en godsvagn.
Arbetsmiljöverket har beslutat att förbjuda åkning på Green Cargos fotsteg från juni nästa år.

Godsbolagens oro

Tågab, CFL Cargo och Hector Rail säger till Sekotidningen att de har påbörjat arbetet med att hitta alternativ. Bland annat tittar man på att använda backkameror, bygga speciella backvagnar, låta arbetstagare gå framför eller vid sidan av godsvagnarna för att hålla uppsikt framåt. 

Flera uttrycker samtidigt oro för nya faror och risker samt att växlingsarbetet kommer att bli betydligt krångligare. En av dem är Björn Nettervik, säkerhetschef på Hector Rail. 

– Vi har många bangårdar där vi måste växla för hand. Det kommer att bli mycket vandrande fram och tillbaka längs vagnarna, många gånger på dåligt underlag, säger han. 

– Det kan också vara farligt. Du kan snubbla, ramla och göra dig väldigt illa.

Vi kan inte förbjuda allt som är farligt. Det är viktigt att man jobbar systematiskt med säkerhetsmedvetenhet.

Björn Nettervik, Hector Rail

Dödsolycka på Hector Rail

Även på Hector Rail har olyckor skett genom åren. Den värsta inträffade i november 2022, då en lokförare blev ihjälklämd.

Godståget som backades kolliderade med en timmerbil vid en obevakad järnvägskorsning. Olyckan inträffade på pappersmassabruket Södra Cells industriområde i Väröbacka, utanför Varberg. 

Den 43-årige lokföraren, som stod på ett fotsteg på vagnen, dog efter att ha klämts mellan godsvagnen och timmerbilen. 

– Tyvärr körde lokföraren för fort vid den här händelsen, vilket med stor sannolikhet bidrog till olyckans utfall. Om man inte följer regelverket till punkt och pricka, och har lite bråttom eller är stressad, då blir det här jobbet ännu farligare, säger Björn Nettervik.

Björn Nettervik i kostym står med korsade armar framför en sjö- eller havsutsikt.
Björn Nettervik, Hector Rail.

Kan behöva gå flera mil

Björn Nettervik säger att Hector Rail tar frågan på allvar, men menar samtidigt att Arbetsmiljöverket har tagit i med storsläggan. Han ifrågasätter hur väl insatta myndigheten är i godstrafikens kärnverksamhet. 

– Att åka på utsidan av vagnar har man gjort sedan järnvägens barndom. Säkerhetsmässigt är det en av de farligaste arbetsuppgifterna vi har. Men det finns många andra farliga moment i växlingsarbetet, till exempel när du kopplar vagnar eller kopplar ur slangar.

– Vi kan inte förbjuda allt som är farligt. Det är därför det är viktigt att man jobbar systematiskt med säkerhetsmedvetenhet.  

Björn Nettervik förklarar att det finns vissa platser i Sverige där Hector Rail dessutom backar i flera kilometer. Under sträckan behöver arbetstagaren lägga om växlar flera gånger. 

– Det kan bli flera mil om dagen som man behöver gå. Det kan leda till att folk tar genvägar och fuskar genom att ändå åka på vagnen för att inte behöva gå så mycket, säger Björn Nettervik och tillägger: 

– Men vi kan inte göra något annat än att jobba med Arbetsmiljöverkets krav och försöka hitta bra lösningar. Vi är ju i händerna på myndigheterna. 

Vi måste alla vara öppna för förändringar, särskilt när det gäller att skapa en säkrare arbetsmiljö.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket

CFL Cargo: Risk för genvägar

Även CFL Cargos säkerhetschef Mikael Hauguth befarar nya risker eftersom växlingsarbetet väntas bli mer omfattande på vissa arbetsställen. 

”När detta sker är det lätt att vi människor tar genvägar och väljer bort den säkra metoden och ändå väljer att åka utvändigt, eftersom man sparar tid trots att arbetstiden är väl tilltagen för att arbetet ska hinnas med”, säger han i ett skriftligt mejlsvar till Sekotidningen.

Mikael Hauguth säger samtidigt att företaget jobbar aktivt för att göra personalen medveten om riskerna. 

”Här behöver vi om och om igen informera om vikten av att följa de rutiner som arbetsgivaren fastställt, och att vi aldrig slutar arbeta med att hantera den mänskliga faktorn”, skriver han.

Arbetsmiljön ska bli säkrare

Ulrika Scholander är Arbetsmiljöverkets före detta enhetschef, och var delaktig i alla turer kring beslutet att införa ett förbud. Hon slår ifrån sig kritiken att myndigheten inte ska ha tillräckligt med kunskap om godsvagnsväxling.  

– Vi tar inte beslut utan att ha gedigen kunskap och expertis bakom oss. Vi har haft experter som tittat på de här frågorna, och vi har också fört samtal med både arbetstagare och arbetsgivare innan vi fattade beslutet.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket.
Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket.

När detta beslut togs, var man medveten om hur kraftfullt det skulle påverka branschen och andra godsbolag?  

– Ja, vi var medvetna om det. Vi har resonerat kring proportionalitet. Men det är fortfarande arbetsgivarna som har ansvaret.  

Ulrika Scholander menar att det är naturligt att det finns ett visst motstånd när nya regler införs.  

– Särskilt när de kräver att man ändrar inarbetade rutiner. Men vi måste alla vara öppna för förändringar, särskilt när det gäller att skapa en säkrare arbetsmiljö.