Toalett och toapaus för dig i Sekos branscher – det här gäller
Alla behöver gå på toaletten. Även under arbetsdagen. Det kan tyckas självklart, men är ändå ett problem för många anställda. Det här gäller i några av Sekos branscher.
Trafikvakter
I Sekos branscher har trafikvakter generellt störst problem. I en enkät som Seko gjort 2021 svarar två av tio tillfrågade trafikvakter att de har tillgång till toalett och/eller bod.
I början av 2021 beslutade Trafikverket stänga hundratals toaletter i så kallade teknikhus längs järnvägen, där bland annat bantekniker haft tillgång till pausutrymme och toa. Efter kritik har stängningarna skjutits upp – i alla fall tillfälligt.
Spårtrafik
Inom spårtrafiken har Seko Pågatågen i tre år försökt få rätt till 10 minuters kisspaus efter 2,5 timmars arbete. I juni 2021 sa Kammarrätten nej till de krav som Arbetsmiljöverket ställt på företaget. Arbetsmiljöverket har i sin tur begärt en överprövning i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Spårtrafiken har inga regler om toaletter i det centrala branschavtalet. I lokala avtal kan det dock finnas. Ett exempel är denna skrivning i avtalet på Götalandståg:
”Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att åkande personal kan ta behövliga arbetspauser på lämpligt ställe med tillgång till pausutrymme med toalett under arbetsperioden med 1,5 – 2,5 timmars intervall”
På SJ har ombordpersonal och lokförare sedan en tid tillbaka tillgång till egen personaltoalett – på samtliga tågtyper. Och enligt det lokala facket är det inte svårt för lokförarna att ta paus.
Green cargos lokförare har tillgång till toaletter på bytesstationerna, men det kan gå fem timmar eller mer mellan dem. Det finns inget lokalt avtal som reglerar frågan. Historiskt har lokförarna löst det genom att stanna tåget och gå ut i naturen. Med fler kvinnor i branschen har frågan blivit alltmer aktuell.
Postnord
Postnord har överenskommelser med butiker, restauranger och församlingshem till exempel, vanligast i glesare trakter. Inom Postnord finns det inga centralt satta gränser för hur långt det får vara mellan toaletterna, lokalt ska man se till så det inte blir för långt.
Väg- och banavtalet
I väg- och banavtalet finns en standardformulering att toalett ska installeras på lämpligt sätt på arbetsplatsen. Dock är många arbetsplatser rörliga, så det funkar inte alltid. Det blir ofta en fråga för skyddsombudet. För det mesta löser man det på plats. En liknande formulering om toaletter finns i Maskinentreprenadavtalet.
Energibranschen
I energibranschen saknas regler om toaletter i avtalen. Så fort det är ett projekt som är längre än någon vecka ska det dock finnas arbetsbodar och det brukar fungera.
Telebranschen
Tekniker i telebranschen har inga avtalade rättigheter om tillgång på toaletter. Det blir mycket upp till individen att lösa.
På Gotland fick fältteknikerna, genom ett föreläggande från Arbetsmiljöverket, för några år sedan tillgång till kommunens toaletter i gästhamnarna. På Gotland har Telia dessutom kvar toaletter på fyra telestationer.
Lagar och regler – vad kan du kräva?
Arbetsmiljölagen säger att alla anställda ska ha tillgång till sanitära anläggningar. Det vill säga toaletter. Det är en generell rättighet. Det finns även föreskrifter, till exempel Arbetsplatsens utformning där arbetsgivaren har ansvar för byggnaden, som anger att det ska finnas toalett. I det systematiska arbetsmiljöarbetet, som ditt skyddsombud kan hänvisa till, finns grund för att ställa fysiska krav på arbetsplatsen. Dit hör toaletter. Arbetsplatsens utformning är i huvudsak anpassad till kontorsarbete.
Det finns en dom att bussförare i linjetrafik ska ha ett schema som gör att föraren får en paus efter två och en halv timmars körning. Pauser ska enligt domen normalt förläggas på så sätt att det finns tillgång till toalett och de ska vara så långa, i allmänhet minst tio minuter, att det fanns tid att gå på toaletten. Domen har blivit vägledande, men inte slagit igenom i alla branscher.
Jag jobbar inte på kontor och kör inte buss, vad gäller då?
Eftersom toalett är ett grundläggande behov ska arbetsgivaren ändå se till att det finns tillgång till toalett och du ska kunna tvätta händerna. Om du arbetar på ett anläggningsarbete anser Arbetsmiljöverket att det ska finnas rastvagnar eller portabla toaletter.
Om du har ett rörligt jobb kan arbetsgivaren teckna avtal med butiker, restauranger, bensinmackar eller andra företag om att personalen kan använda deras toaletter. Utan krav på att du ska handla.
Olika branscher och arbetsgivare löser problemet på skilda sätt. Få har kravet på toalett inskrivet i sitt centrala kollektivavtal. Det finns några lokala avtal om detta, som exempelvis på Götalandståg.