Skyddsombudet roll och rättigheter pratar man ofta om, men även en vanlig anställd har rätt att agera mot en dålig arbetsmiljö.

Finns en omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa har en anställd rätt att på eget bevåg avstå från jobbet eller att avbryta det.

–Arbetsgivaren ska då informeras om det avbrutna jobbet för att kunna åtgärda risken, säger Helené Zallin, arbetsmiljöombudsman på Seko.

”Arbetsledare ska lösa problem”

–Den anställda ska inte ställas till svars för att ha avbrutit jobbet. Om arbetsgivaren ändå hotar med varning eller uppsägning ställer vi i facket upp för medlemmen och förhandlar, precis som facket ställer upp för skyddsombud som får problem i sitt uppdrag.

–De allra flesta arbetsgivare vill inte att deras anställda ska skada sig. Om hot om varning eller uppsägning förekommer sker det väldigt sällan, säger Helené Zallin.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, påminner om at arbetsgivare har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska anpassa den till arbetstagarnas olika fysiska och psykiska förutsättningar.

Den anställda ska inte ställas till svars för att ha avbrutit jobbet

Helené Zallin, arbetsmiljöombudsman

Dessutom ska både arbetsgivare och arbetstagare enligt arbetsmiljölagen samverka för en god arbetsmiljö.

–Därför har arbetstagaren alltid också rätt att vända sig till sin arbetsgivare, ta upp brister och kräva förbättringar, säger Maria Steinberg och lägger till att det är den närmaste arbetsledaren som ska kontaktas.

–En av arbetsledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är just att lösa problem, säger hon.

Om inte det hjälper är nästa steg att be skyddsombudet om hjälp.

Att påtala brister i arbetsmiljön är inte ett giltigt skäl för uppsägning, påpekar maria Steinberg. Hon har i sin doktorsavhandling ”Skyddsombud i allas intressen” tagit upp några äldre domar från Arbetsdomstolen som tydligt visar att arbetstagare, och inte enbart skyddsombud, har rätt att anmäla brister till Arbetsmiljöverket utan att bli av med jobbet.

Prioritera viktigt för hälsan

I dessa coronatider tror Maria Steinberg att verket fått många anmälningar från oroliga arbetstagare. Man kan ringa eller mejla och vara anonym. Arbetsmiljöverket är dock inte skyldigt att vidta några åtgärder när allmänheten hör av sig. Men anmälan kan vara så intressant att Arbetsmiljöverket väljer att undersöka vidare.

Att inte orka eller hinna med allt på jobbet är också ett arbetsmiljöproblem. Enligt föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetsuppgifter inte få leda till ohälsosam arbetsbelastning. Om tid inte räcker till ska arbetstagare få information om vad som ska prioriteras.

Även här är Maria Steinbergs råd att den drabbade i första hand ska påtala problemet hos arbetsgivaren.

Om det inte blir något förändring är det dags att koppla in skyddsombud, eller regionalt skyddsombud om skyddsombud saknas på arbetsplatsen.

Bra att veta

  • Arbetstagare får medverka i utformningen av sin egen arbetssituation (arbetsmiljölagen kap 2 § 1) och har alltid rätt att vända sig till sin arbetsgivare om brister och kräva förbättringar (arbetsmiljölagen kap 3 § 1a)
  • När arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa ska arbetstagaren snarast underrätta sin arbetsgivare eller sitt skyddsombud. Arbetstagaren är fri från skadestånd för skada om denne avbryter arbetet i avvaktan på besked. (arbetsmiljölagen kan 3 § 4)
  • Statliga arbetsgivare kan ha samverkansavtal med arbetsplatsträffar där arbetstagare ska påpeka brister och medarbetarsamtal där arbetstagare en gång per år kan framföra sina synpunkter.
  • Arbetsgivare ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte orsakar ohälsosam arbetsbelastning (OSA § 9). Arbetstagare har rätt att få en massa information om sina arbetsuppgifter, exempelvis vilka som ska prioriteras vid ont om tid (OSA § 10) . OSA står för föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.