Alexander 27: Att vara med i facket måste bli mer socialt
Undersökningar har visat att unga är positiva till facket, men tveksamma till att själva gå med. Det kan Alexander Peterson, själv under 30 och fackligt aktiv, på sätt och vis förstå. Han tvivlar ibland på fackets intresse för unga medlemmar.
Alexander Petersson är kriminalvårdare och arbetar på Kronobergshäktet. Han tror att unga vill ha mer sociala aktiviteter.
Han vill att unga ska få ett verkligt inflytande. Inte bara betala avgifter. När inte ens han, med lång erfarenhet av fackligt och politiskt arbete, vet hur han ska organisera aktiviteter på sin arbetsplats, Kronobergshäktet i Stockholm, vem ska då göra det?
–Jag vill ha sociala träffar för unga lokalt, men det är svårt att få ihop. Jag känner inte riktigt att jag har verktygen för det och det är svårt att komma i kontakt med andra unga på jobbet eftersom vi är uppdelade på olika, avskilda, avdelningar.
–Det är lättare på regionnivå, men det räcker inte, tycker jag. Jag vill vara aktiv i min klubb så att andra unga blir en naturlig del av det fackliga arbetet.
Jag tror inte vi behöver nya arbetssätt i facket, snarare kanske vi ska väcka liv i gamla.
Alexander tycker dock inte att det är svårare att rekrytera unga eller för den delen utrikesfödda än att värva äldre. Kanske det är tvärtom. Någon som jobbat länge och ännu inte gått med i facket är svår att övertyga.
Alexanders främsta argument för ett medlemskap är att den anställningstrygghet som finns är framförhandlad av facket.
–Det är inte alla som kopplar ihop det, säger han.
Ibland är han ”hård” mot dem som inte går med. Han säger att vi som är med i facket betalar för att du ska få samma villkor som vi.
–Så är det, svarar en del och så är det inget mer med det.
”Kollar vad vi åstadkommit”
På Kronobergshäktet är det en del som har starka åsikter, inte minst sossefientliga och det kan vara ett hinder när Alexander vill värva medlemmar. Men han tar det lugnt, väntar på tillfällen då han kan argumentera och visa vad ett medlemskap är värt.
Många som funderar över att bli medlemmar kollar först klubbens lokala ”track record”, det vill säga de vill veta vad facket åstadkommit på arbetsplatsen och då är det viktigt att ha något att visa upp.
Alexander vill att facket går ifrån att fo- kusera på årsmöten och i stället blir en social arena, där man kan mötas på olika sätt.
–Jag tror inte vi behöver nya arbetssätt i facket, snarare kanske vi ska väcka liv i gamla. Däremot är det viktigt att unga och nya i facket får goda kunskaper om hur organisation och struktur fungerar så att man själv kan lista ut hur man kan driva verksamhet.
Varför gick du själv med i facket?
–Jag har det från min familj, plus att jag länge varit politiskt aktiv i Socialdemokraterna. Och så vill jag föra klasskampen vidare.
