Skyddsombudet Clarence Essing känner en oro över att gängkriminella kan se den enskilda brevbäraren som ett hot, nu när postoperatörerna får larma polisen om brev med narkotika.

Sedan den 2 januari 2023 kan postoperatörer bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter om misstänkt illegala försändelser till Polisen.

– Oftast märker vi det på lukten. Cannabis har ju en väldigt distinkt lukt. Men du ser mängderna av brev och paket här. Vi har ju inte en chans, säger skyddsombudet Clarence Essing.

Han slår ut med handen mot ett av de löpande banden där för­sändelser passerar i en hög hastig­het. Det bullrar rejält inne på Sveriges största posttermi­nal, i Rosersberg norr om Stockholm.

Som långa labyrin­ter sträcker sig de löpande banden från golv till tak.

Det mesta är automatiserat och breven och paketen sorteras genom olika slags maskiner som brummar högljutt. Här passerar varje dygn nästan två miljon försändelser.

En miljon narkotikaförsändelser via posten – varje år

Bland breven och paketen vi ser passera förbi kan det statistiskt sett gömma sig både narkotika, vapen och explosiva varor. Enligt Polismyndighetens uppskattning skickas upp till en miljon narkotikaförsändelser med inrikes post, varje år.

För att ändra på det har regering­en genomfört en lagändring där tystnadsplikten lättats för postanställda.

Skyddsombudet Clarence Essing jobbar på postterminalen i Rosersberg. Han är orolig för att den lättade tystnadsplikten kan öka hot­bilden mot brevbärare ute på postrundorna.
Skyddsombudet Clarence Essing jobbar på postterminalen i Rosersberg. Han är orolig för att den lättade tystnadsplikten kan öka hot­bilden mot brevbärare ute på postrundorna.

Sedan den 2 januari 2023 kan posto­peratörer tipsa polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om misstänkta brev och paket.

Enligt Poli­sens senaste tillgängliga statistik beslagtogs 1 100 illegala försändelser under första halvan av 2023, efter tips från Postnord.

Men antalet narkotikaförsändelser som Post­nord hittat under hela fjolåret är sannolikt högre än så.

Rekordbeslag av narkotika i Göteborg

Under en åtta dagar lång riktad polisinsats mot postflödet i Göteborg beslagtog polisen över 1 300 försändelser med narkotika, och cirka 1 200 personer är nu misstänkta för brott.

Max Olsson, lokalpolisområdeschef i Göteborg city, säger till Sekotidningen att lagändringen öppnar helt nya möjligheter för polisen att kontrollera flödet av droger genom postgången.

– Posten har ju varit en helt okontrollerad väg att skicka droger via. Nu när tystnadsplikten lättats har vi helt andra möjligheter. Vårt samarbete med Postnord blir mer och mer effektivt, säger han. 

Även på postterminalen i Rosersberg hittades nyligen under en vecka över 800 försändelser med misstänkt narkotika, rapporterar Aftonbladet.

Nästan två miljoner försändelser passerar varje dygn genom Sveriges största postterminal i Rosersberg.
Nästan två miljoner försändelser passerar varje dygn genom Sveriges största postterminal i Rosersberg.

Oro för att brevbärare ska hotas av gängkriminella

Men Clarence Essing, som arbetat på Postnord i 23 år, är frågande till hur stor skillnad den nya lagändringen verkligen gör.

Det finns även en oro för att kollegor ute på postrundorna riskerar att utsättas för våld.

Jag tycker personligen inte att det är värt att öka hotbilden mot våra medarbetare för att jaga den här promillen

Clarence Essing, skyddsombud på Postnord

Han men­ar att gängkriminella kan se den enskilda brevbäraren som ett hot, nu när postoperatörerna får larma polisen.

– Postnord har hittat ett tusental narkotikaförsändel­ser, av den miljon som sägs skickas varje år. Men samti­digt riskerar man att öka hotbilden mot dem som jobbar i brevbäringen.

– Jag tycker personligen inte att det är värt att öka hotbilden mot våra medarbetare för att jaga den här promillen, säger Clarence Essing.

”Postnord har inte gett oss någon utbildning”

Huvudskyddsombudet Malin Lindberg är också kri­tisk.

Hon anser att arbetsgivaren borde bli bättre på att informera om den nya lagändringen, och vad den inne­bär konkret för de anställda.

– Många känner sig osäkra. Hur vet jag om ett paket kan inne­hålla droger? När ska jag säga till? Postnord har inte gett oss någon utbildning alls, säger hon.

Huvudskyddsombudet Malin Lindberg efter­ frågar mer information från Postnord om lagändringen och samarbetet med Polisen.
Huvudskyddsombudet Malin Lindberg efter­frågar mer information från Postnord om lagändringen och samarbetet med Polisen.

Vi går vidare genom den gigantiska industrilokalen. Vid en arbetsstation sitter anställda och sorterar brev för hand, som inte kunnat läsas av maskinen.

Anders, som inte vill använda sitt riktiga namn, tittar upp från sorteringen. Han säger själv att han larmat om misstänkta brev med droger.

Jag tycker att det är väldigt positivt om vi kan hjälpa till att stoppa knarket. Det är hemskt att 14­-åringar, barn, dras in i det.

Postnord-anställd

– Jag tycker att det är väldigt positivt om vi kan hjälpa till att stoppa knarket. Det är hemskt att 14-åringar, barn, dras in i det.

– Jag som jobbar på terminal är inte rädd för egen del. Men brev­bärarna som är ute och springer i trapphusen är i riskzonen, säger han.

Så har postlagen ändrats

Sedan den 2 januari 2023 kan postoperatörer bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter om misstänkt illegala försändelser till en brottsbekämpande myndighet som Polisen, men även exempelvis till Säkerhetspolisen, Tullverket eller Åklagarmyndigheten.

För att tipsa polisen krävs att postoperatören misstänker att det finns något i paketet som är brottsligt och kan ge fängelse. Det kan exempelvis vara droger, vapen eller explosiva ämnen.

Lagändringen gäller för brev och paket upp till två kilo. För tyngre paket finns ingen tystnadsplikt.

Facklig kritik mot Postnords rutiner

Stefan Fougt är huvudskyddsombud för Postnord.

Han uppger att han har hört talas om flera brevbärare som har behövt få anpassade arbetsuppgifter på grund av hot kopplade till den nya lagändringen.

– Trots att de flesta försändelserna med illegalt inne­håll hittas inne på sorteringsterminalerna är det brevbärarna som riskerar hot, säger han.

Jag tycker att det är väldigt positivt om vi kan hjälpa till att stoppa knarket. Det är hemskt att 14­åringar, barn, dras in i det«, säger en Postnord­anställd.

Enligt Postnords rutin ska medarbetare larma till närmsta chef om misstänkta försändelser. Cheferna får sedan antingen välja att tipsa polisen direkt, eller ta tipset vidare till Postnords säkerhetsavdelning.

Men om cheferna själva kontaktar polisen kan lokala postkontor hamna i offentliga handlingar, och i blickfånget för kriminella nätverk.

Stefan Fougt är mycket kritisk till att arbetsgivaren inte haft tillräckligt fokus på säker­heten för brevbärare och chauffö­rer efter lagändringen.

– Rutinen har inte riskbedömts innan den infördes, säger han.

Postnords samarbete med Polisen

Postnord har inlett ett samarbete med Polisen för att förhindra narkotikaförsändelser. Genom samarbetet beslagtogs i snitt 185 narkotikaförsändelser per månad första halvan av 2023.

Totalt beslagtogs 1 100 illegala försändelser under perioden, enligt den senaste tillgängliga statistiken.

Postnord: ”Inte en skyldighet att rapportera misstänkta brev”

När tystnadsplikten lättades skulle alla misstänkta försändelser först rapporteras via säkerhetsavdelningen. Men efter önskemål från Polisen och verksamheten har Postnord ändrat rutinen så att alla verksam­heter, om de vill, kan kontakta polisen direkt.

Det uppger Alexis Larsson, Postnords säkerhetschef.

– Polisen tyckte inte att de fick tillräckligt mycket information när vi på säker­hetsavdelningen skötte alla tips. Det blev viskleken och information gick förlorad på vägen, säger han.

Hur ser du på risken att lokala postkontor och brevbärare utsätts för hot och våld?
– Vi har en möjlighet att rapportera misstänkta försändelser, men inte en skyldighet. Har man en lokal hotbild så måste man inte rapportera in misstänkta brev, säger han.

Knarklangare fortsätter att skicka droger

En granskning från Kaliber i Sveriges Radio visade att många postombud upplever att de inte fått någon information om lagändringen från Postnord.

I granskningen beskriver också knarklangaren ”Johan” att Postnord är en ”pålitlig partner”. Han har under året fortsatt att skicka sina droger via Postnord trots den nya lagändringen, och är inte orolig för att bli upptäckt.

Vi är underbemannade, vi har inte tid att leta efter knark.

Clarence Essing, skyddsombud på Postnord

På postterminalens golv skakar Clarence Essing på huvudet.

Att lagändringen ensam skulle kunna stoppa flödet av knark genom posten ger han inte mycket för.

– Hur ska vi kunna upptäcka ens en bråkdel? Vi är dessutom underbemannade, vi har inte tid att leta efter knark. Jag undrar om politikerna ens varit på en postterminal?