Tuff start på utdelning varannan dag – mycket övertid och stress

Postnords varannandagsutdelning sprider sig i landet. I Lund har det pågått på försök i drygt ett år och den tredje maj i år var det Västsveriges tur.

På brevbärarkontoret i Västra Frölunda är det stressigt och mycket att hålla reda på sedan det nya drog igång.

Rörigt i början av det nya

Det är torsdag när Sekotidningen är på besök och alla gör vad de kan för att hinna sortera brev som samlats sen igår, och all typ av reklam, tidningar, expressbrev, företagspost, varubrev och annan ”klump” på högst två kilo.

Och alla ska hinna registrera varubrevens streckkod med tjänstetelefonen innan det är rast.

Efter lunch ska allt delas ut. Idag det tjocka flödet, inklusive de maskinsorterade breven som inte kammas, sorteras, in. I morgon det tunna, utan brev.

En kort eller en lång tur.

Svårt att hänga med? Så här:

Varubrev, klump och expressbrev delas ut måndag till fredag. Varje vardag. Reklam går ut måndag till torsdag. Varannan dag delas även vanliga brev ut – ovanpå det dagliga, i ett rullande schema:

Vecka 1: måndag, onsdag, fredag.

Vecka 2: tisdag, torsdag och så vidare.

Det är lite rörigt så här i början, tycker brevbärarna som vi träffar på Klangfärgsgatan i Västra Frölunda. I den stora lokalen, som är en gammal industribyggnad, står det vagnar som dignar av varubrev lite här och var. Kamfacken fylls på i hög hastighet. Adressfälten är pyttesmå så brevbärare med dålig syn göre sig nog icke besvär. De flesta kammar, sorterar flera olika slingor, till sig själva och kollegorna.

Kunderna försöker runda systemet på sitt eget sätt.

”Du kan väl ordna det?”

–En dam som alltid brukar få sin tidning på måndagar får den nu på tisdagar. Hon sa till mig att det bästa vore om den kom som vanligt och att jag ”väl kan ordna det”.

–Jag sa att, nej det kan jag inte. Utdelningen är styrd till vissa dagar, berättar Christian Kalin, brevbärare sedan 1989 och van att hjälpa kunderna i sitt område.

–Den här gången gick det inte.

Trots att Postnord fortfarande tjänar mest pengar på brevportot måste företaget, av konkurrensskäl, prioritera varubreven och dela ut dem varje dag. Eftersom kunderna får den servicen av andra måste Postnord hänga med. Här ligger även de framtida intäkterna för det statliga bolaget, anses det. 

Så böcker, smink, Ikea-skruvar, kläder och dina och mina stora brev ska helt enkelt ut varje dag. I det tunna flödet. Räkningar och andra små brev får vänta.

Övertiden ökar

Språket i varannandagsutdelningen kan lätt uppfattas som motsägelsefullt. Lätta brev blir tjocka, och tunga försändelser tunna.

Just nu vittnar brevbärarna på Klangfärgsgatan om stress och ökad arbetsbelastning. Många hinner inte med allt de ska göra inom den schemalagda tiden. Det blir mycket övertid, trots att den lokala ledningen kallat in extra personal under den första tiden.

För Kalle Nilsson, med sju år i yrket, har tjusningen med jobbet tagit slut. Han trivs inte längre och planerar att utbilda sig till brandman.

–De säger åt oss vad vi ska göra och vi gör det förstås. Tyvärr är det för hög belastning. Jag hinner inte ta rast och förlorar det sociala med mina kollegor.

”Vi är inte maskiner eller maskinernas förlängda arm”

–Ingen har lyssnat på oss på golvet innan de införde det här. Det påstås att vi sparar tid och pengar, men jag har inte sett några siffror på det. Var är bevisen?

Alla gör som Kalle, de jobbar på som bara den, är lojala med kollegor, kunder och företag. De förstår att Postnord måste göra något för att rädda verksamheten framåt. Kritiken handlar mest om hur det ska gå till. Personalen vill känna delaktighet.

–Vi är inte maskiner eller maskinernas förlängda arm. Vi är människor som kan det här jobbet, säger Fredrik Boustedt, som även sett jobbet från en chefsposition. 

–Arbetet borde utgå från att vi kan områdena och vet hur ett effektivt arbete går till. Om vi tar med post ut som vi själva sorterat behåller vi kontrollen och kvaliteten, säger han.

Maria Torinsson började på kontoret 1989 och kan området som sin egen ficka. Hon har gått och cyklat alla turer och bor strax intill sin arbetsplats.

Det hjälper inte just nu.
–Det blir väl bättre när vi vant oss, säger hon. Just nu hinner jag inte med jobbet inom mitt schema.  

Idag är det en tjock tur

Den här torsdagsförmiddagen ska hon vara klar med dagens sortering, kamning, halv 11. Hon började klockan sju. Hon kammar fyra distrikt, varav ett är hennes eget för dagen; Långedrag. Turerna skiftar.

­–Jag har två distrikt kvar att kamma, säger hon.

En del av posten är redan sorterad av kollegor dagen innan.

­–Det är tur, annars hade det aldrig gått.

Eftersom det är en tjock tur i dag och hon slutar klockan 16 måste hon ha med sig både vanliga brev och allt annat i den lilla elbilen. När allt är registrerat och klart är vagnen med post överfull. Efter lunchen, som blir en timme försenad, är det dags att rulla ut ur garaget.

–Jag kan åka tillbaka till kontoret vid arbetsdagens slut, men det blir inte så utan man gör klart.

Fram till den 3 maj cyklade Maria upp och ner för backarna mellan villorna. Nu har hon elbil. De kör max 40 kilometer i timmen, är väldigt populär på kontoret och Maria gillar den skarpt. Det går inte snabbare än cykel, men är smidigare.

–Jag slipper bli blöt och streta mot vinden, säger hon.

Nätköp är vanligare i välbeställda områden

I det segregerade Västra Frölunda är klyftorna enorma. Trähus för tiotals miljoner på ena sidan motorleden och kraftigt slitna flerfamiljshus på den andra.

De flesta nätköpen görs i villorna, elbilen är fullproppad. På andra sidan händer det ofta att de boende inte får någon post alls.

–Det skiljer sig jättemycket från hus till hus, säger Maria. I vissa höghus sprider jag ut posten på olika våningar först och delar sedan ut. Det går inte att ta allt i famnen.

Varannandagsutdelning införs stegvis med en region i taget.

En erfarenhet från Skåne, som var först ut, är att det är svårt att variera turerna mellan lätta och tunga.

De båda cheferna Ronny Nordlander och David Jackson säger att de försöker fördela turerna så jämnt som möjligt.

–Ett område har 22 höghus och det har vi delat på två turer, säger Ronny som förberett det nya arbetssättet för hela regionen.

Arbetsvariation är ett krav från facket

Han och David hoppas ”det ska bli bra” när allt satt sig. De tycker att de lyssnat på personalen och anpassar arbetet allt eftersom.

För Seko Posten är det viktigast att arbetsmiljön blir så bra som möjligt och att Postnord justerar bemanningen och turerna så att personalen hinner med sitt jobb.

–I dagsläget är det många som är trötta, och så kan det inte fortsätta på lång sikt, säger Sofia Svensson, regionalt ansvarig för Seko.

Till hösten måste parterna komma överens om en tillräcklig grundbemanning, anser facket. Claes Söderling är huvudskyddsombud i region Väst och mån om att arbetet måste vara varierat mellan turer och sätt att dela ut.

–Det krävs för att alla skall hålla rent arbetsmiljömässigt.