Sjöfacken kräver statligt stöd för att rädda jobben
För att svensk sjöfart ska klara sig igenom coronakrisen måste staten öka det ekonomiska stödet. Det kräver Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen i ett gemensamt upprop som i dag överlämnas till infrastrukturminister Tomas Eneroth.
–Sjöfarten är oerhört viktig och den har fått stöd i miljardklassen under krisen. Sjöfartsstödet som kommer att betalas ut retroaktivt från mars är bara en av flera åtgärder. Vi har till exempel gett ett exportstöd till rederierna, säger Tomas Eneroth till Sekotidningen.
För sjöfacken är det viktigt att markera hur betydelsefullt det statliga stödet är för att branschen ska överleva och i uppropet finns krav på att staten tar bort farledsavgifter och genomför förslaget om ökat sjöfartsstödet.
–Om våra förslag blir verklighet kan vi ha kvar hoppet att få behålla jobben inom svensk sjöfart. Det handlar om 5000 arbetstillfällen, säger Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.
Sjöfartsstöd
Sjöfartsstödet är en statlig subvention som gör att arbetsgivaravgifterna blir lägre för personal som arbetar på fartyg som är svenskflaggade. Gäller inom det europeiska ekonomisk samarbetsområdet, EES. Och berör fartyg som huvudsakligen används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden
Coronakrisen slår hårt mot sjöfarten, och särskilt mot de rederier som har stor andel passagerartrafik. Flera fartyg är tagna ur trafik, tusentals anställda permitterade, varslade och uppsagda.
–Kryssningsfartygen påverkas mest eftersom de är beroende av passagerare. De gick från 100 till 0 på en dag när resorna upphörde, medan färjor som tar mer last än passagerare har haft all time high, säger Kenny Reinhold.
Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet har nyligen föreslagit att sjöfartsstödet ska utökas så att även fartyg som inte är i trafik ska omfattas. Innan det kan genomföras måste dock EU-kommissionen ge sitt godkännande.
–Det är bara formalia som återstår, säger Tomas Eneroth. Stödet kommer att bli av.
På ett år bidrar sjöfartsstödet med 1,5 miljarder till branschen genom att rederierna slipper betala skatt och sociala avgifter för anställda ombord. 100 fartyg berörs, varav 25 färjor.
–Sjöfartsstödet är en viktig pusselbit, men det behövs mer. Vi menar att farledsavgifterna måste avskaffas. Så snart som möjligt på grund av krisen, och helt avvecklas på sikt, säger Kenny Reinhold.
Enligt Seko sjöfolk är Sverige ett av få länder som tar ut farledsavgifter. Finland har avskaffat sina som en åtgärd för att stödja sjöfarten under coronakrisen och Sverige bör göra detsamma, menar sjöfacken.
Farledsavgifterna tas ut för fartyg som anländer till svenska hamnar och kan vara en stor utgift för exempelvis färjor som anlöper ofta. Enligt Seko sjöfolk betalar Forsea, rederiet som kör mellan Helsingborg och Helsingör, 30 miljoner kronor under en tremånadersperiod.
Sjöfartsverket tar ut avgiften, som 2019 uppgick till en miljard kronor. En planerad höjning har tillfälligt stoppats på grund av coronakrisen.
Avgiften bekostar en del av Sjöfartsverkets verksamhet.
–Staten måste förstås gå in och kompensera myndigheten om avgiften tas bort, säger Kenny Reinhold.
Toma Eneroth ger inga löften om farledsavgifterna som han menar har lett till ökade investeringar i sjöfarten.
–Det har varit till gagn för branschen. säger han.
Sjöfackens upprop har samlat 3237 namnunderskrifter.