–Jag har rekvirerat madrasser som vi ska använda för att kunna lägga två personer i samma rum, säger Marcus Boman, kriminalvårdsinspektör vid häktet i Umeå.

–Vi har fullt och det finns ingen möjlighet att säga nej. Vi måste ta emot intagna som kommer från polisen, säger han.

Det senare slås fast i en dom i Hovrätten för västra Sverige. Domen kom i somras. Hovrätten skriver att det inte finns någon ursäkt för häktena att säga nej till att ta emot personer från polisen med hänvisning till att det är fullbelagt.

Alternativet för Kriminalvården är då att lägga intagna på madrasser på golvet där det inte finns sängplatser. Det innebär också att Kriminalvården måste frångå reglerna om hur stora bostadsrummen måste vara för att hysa två personer.

För 15 år sedan var det en liknande situation, men då löstes överbeläggningen med våningssängar, som man gör i dag på anstalterna, enligt Marcus Boman.

–Jag har dock inte fått direktiv om att jag ska köpa in våningssängar, säger han.

Han oroar sig för både de häktades och de anställdas säkerhet när det blir trångt. Risken för hot och våld ökar. Hur länge en person kan få sova på golvet är oklart.

–Det är första gången för mig som chef som jag är med om en så stor platsbrist och det gör mig orolig för både intagna och anställda. Alla risker ökar med en överbeläggning.

Tomma platser i arresten

Det är så många intagna på landets häkten och anstalter att Kriminalvården nyligen gick upp i så kallat stabsläge. Det innebär att det ska gå lättare och snabbare att fatta beslut om nya, främst tillfälliga, platser. Under hösten behövs minst 200, enligt myndigheten.

I dagsläget är det fullt på häktet i Umeå, det kan då och då finnas en ledig plats. Totalt har häktet 30 platser.

I Umeå skulle det inte behövas madrasser och överbeläggning alls på häktet, menar Marcus Boman. Alldeles nyligen öppnade polisen en nybyggd arrestlokal en trappa ner från häktet och där finns 30 platser. Platser som Kriminalvården och häktet gärna hade använt.

Men det finns inget avtal.

–Nej, det blev ingen överenskommelse. Det hade varit till stor hjälp om vi hade fått del av arrestplatserna, säger Marcus Boman.

Enligt uppgift använder polisen bara ett fåtal av de 30 arrestplatserna.

På lång sikt planerar häktet att bygga ut, men enligt Marcus Boman löser det inte den akuta krisen.

–Det ligger långt fram i tiden, säger han.