Under pandemin har den som varit hemma och varit sjuk kunnat få en särskild ersättning från Försäkringskassan, en karensersättning. Den infördes för att ingen skulle behöva gå till jobbet och riskera att smitta andra.

Karensersättningen togs bort ett tag, men återinfördes tillfälligt och tas bort igen den 31 mars.

Nu kampanjar Seko för att karensavdraget ska avskaffas för gott. Det håller Henrik Pettersson, brevbärare och ombud för Seko på Postnord i Göteborg, med om.

– Vi kan inte jobba hemifrån. Det är en ganska stor uppoffring att förlora så mycket av vår lön för att vara hemma, säger han och tillägger:

– Jag har alltid tyckt att karensdagen ska bort. Fast det känns ju mer okej att tycka det nu på något sätt, nu när det har blivit en debatt om det.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Få kan gå till jobbet sjuka

Innan pandemin upplever Henrik Pettersson att det har funnits en kultur i att man ska ta en värktablett och komma till jobbet även om man är krasslig.

Han ser en risk att folk går till jobbet sjuka, trots att de riskerar att smitta andra.

– Man vill inte förlora pengar för att man är småförkyld. Jag tror de flesta vill och tar sitt ansvar, men man vill också kunna betala sina räkningar, säger han.

Han upplever att karensavdraget inte slopas av rädsla för att det kan utnyttjas.

– Jag tycker att det är fel att anpassa allt efter att det kanske finns några få som är hemma fast de inte är sjuka på riktigt. Det problemet kan man ta hand om på ett annat sätt, det finns ju förstadagsintyg till exempel, säger han.

Rapport: Slår mot arbetarklassen

Utredaren Lisa Gemmel som skrivit rapporten ”Rehabkedjan måste brytas” för det fackliga idéinstitutet Katalys räkning, är kritisk till att regeringen vill slopa karensersättningen.

– Det leder bara till att fler går till jobbet sjuka för att de inte har råd att vara hemma. Det kan vara en förkylning, men det kan också vara en ond rygg som till slut leder till en långvarig smärtsjukdom. Karensavdraget slår ju direkt mot arbetarklassen som inte kan jobba hemma, har lägre löner och kanske har osäkra anställningar, säger hon.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Lisa Gemmel har även i rapporten undersökt hur Rehabkedjan som 2008 infördes av alliansregeringen fungerar. Hon har kommit fram till att den måste brytas.

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad av Försäkringskassan när han eller hon varit sjukskriven i 90 dagar och i 180 dagar. År 2018 var det 8 procent av dem som ansökte om sjukpenning som fick sin ansökan avslagen. År 2020 var det 24 procent. 

Försäkringskassan blev hårdare

Till saken hör att den före detta socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (S) för sju år sedan gav Försäkringskassan i uppdrag att sänka sjukpenningtalet. Alla försäkrade skulle bara ha i genomsnitt nio sjukdagar per år och sjukskrivningarna skulle minska.

– Då blev Försäkringskassans bedömningar av vilka som skulle få sjukpenning striktare över en natt, säger Lisa Gemmel. 

Porträtt på utredaren Lisa Gemmel, framför en betongvägg.
Utredaren Lisa Gemmel har skrivit rapporten ”Rehabkedjan måste brytas” för det fackliga idéinstitutet Katalys.

Handläggarna fick veta att de skulle göra utredningarna med ett annorlunda fokus. De skulle ha ett större fokus på att bedömningarna skulle vara rättssäkra.

– Både ministerns mål och de interna förändringarna av hur bedömningarna skulle göras hos Försäkringskassan slog hårt mot enskilda människor. De fick från en dag till en annan inte fick någon sjukpenning. Jag skulle inte klassificera det som särskilt rättssäkert att de som fått sjukpenning under lång tid inte får det längre, för att deras sjukdom plötsligt bedöms annorlunda, säger Lisa Gemmel.