Det har genomförts flera parallella utredningar om dödsolyckan, där en arbetare på Strukton rail kördes på av ett pendeltåg mellan Södra station och Årstabron i Stockholm i fjol.

I maj lades förundersökningen ned av åklagaren vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Inget tyder på att arbetsgivare eller någon annan part kan åtalas för brott, förklarade åklagare Gunnar Jonasson då.

Strax därpå valde Arbetsmiljöverket – som inte delar åklagarens uppfattning – att lämna över en åtalsanmälan till åklagaren, som efter att ha gått igenom materialet ännu en gång väljer att inte öppna den igen.

Påbörjade arbete på fel spår

Utredningen blir offentlig först om åtal väcks. I och med att den fortsatt är sekretessbelagd kan inte åklagare Gunnar Jonasson gå in på detaljer. Men han berättar lite kort vad som hände vid olyckskvällen den 27 februari. Strukton, Trafikverket och MTR ger också sin bild av vad som har hänt.

Två anställda på Strukton ringdes upp av en huvudtillsyningsman innan arbetet påbörjades. Hen meddelade att ett a-skydd var lagt på det spår där arbetet skulle utföras. Alltså att ingen trafik skulle få förekomma på platsen. En av männen var utsedd tillsyningsman och tog emot telefonsamtalet.

Ändå blev det fel. Och en anställd miste livet.

För när banteknikerna kom fram till arbetsplatsen påbörjades arbetet på fel spår. De hann kortsluta en spårledning strax innan pendeltåget kom.

Det är oklart varför de förväxlade spåren. Inte heller har någon utredning kunnat visa varför misstaget gjordes.

När en kortslutning läggs på spårledningen, slår signalerna om till stopp och de tåg som befinner sig på sträckan får även en stoppsignal i lokförarhytten via ATC-systemet. En signal skickas även till trafikledningen/huvudtillsyningsman.

Anställda följde inte regelverket

Bara en av de anställda var på spåret när pendeltåget kom. Lokföraren hade inte fått någon information om att ett arbete pågick på spåret, av den enkla anledningen att inget arbete var planerat att genomföras på just det spåret.

”Eftersom signalen slog om så nära tågets passage fanns det ingen möjlighet för lokföraren att uppfatta det och reagera, utan tåget går automatiskt i nödbroms. Nödbromsning sker när ATC plockar upp balisinformation ”stopp” och utlöser systemnödbroms”, skriver MTR:s presschef, Maria Hansson, till Sekotidningen.

”Vår utredning har visat på att föraren inte valt att passera signalen självmant utan har inte haft möjlighet att reagera.”

Under det att tåget bromsar sker påkörningen.

Enligt Trafikverket gjorde tillsyningsmännen avsteg från regelverket i samband med händelsen. Huvudtillsyningsmannen ska i normala fall ha koll på spåren via en datorskärm. Om exempelvis en kortslutning läggs, så syns det på skärmen. Men vid just det här tillfället tog hen beslut utan skärm.

”Enligt föreskriften ska tillsyningsman kontakta huvudtillsyningsman/tågklareraren och begära sitt skydd. Begäran om skydd ska göras när tillsyningsman kommit till platsen där skyddet ska användas”, skriver Trafikverkets presschef Bengt Olsson i ett mejlsvar till Sekotidningen.

Här menar Arbetsmiljöverket att varken Strukton, Trafikverket eller underentreprenören (huvudtillsyningsmannen) har följt arbetsmiljölagen. Därmed bör åtal väckas.

– Jag har fått åtalsanmälan och kommit fram till att om det har brustit i någon regel så hade man i alla fall hamnat i samma situation. Det är inte klarlagt att någon kan göra sig ansvarig för brott, säger Gunnar Jonasson.

Strukton kräver förändring

Struktons säkerhetschef Niklas Andersson berättar att företaget genom sin utredning har lagt fram ett förslag till Trafikverket om en möjlig barriär som kan förhindra att något liknande sker igen.

– Vi önskar att huvudtillsyningsman ska göra en kontroll av var skyddsåtgärderna visar sig på spårplanen, så att den kan identifiera om kortslutningen sker på rätt plats, där man ska ha arbetet. Nu fick vi den här fruktansvärt tragiska olyckan. Vi läste ut av utredningen att det förslaget skulle kunnat rädda situationen, säger han.

Bengt Olsson uppger att Trafikverket kommer att genomföra arbetsplatskontroller hos företaget HTSM-gruppen, som är upphandlat av Trafikverket, Underhåll. Detta för att kontrollera att styrdokument följs, bland annat att huvudtillsyningsman ska följa skeendet på skärm.

”Vi har också förtydligat vikten av att följa Trafikbestämmelser för järnväg och det som beskrivs om skyddsmarkering vid A-skydd. HTSM-gruppen måste gå ut med information till sina anställda att alltid använda sig av Trafikbilder för att säkerställa att skyddsmarkering har utförts på rätt plats. Detta för att upprätthålla den skyddsbarriär som beskrivs i Trafikbestämmelser för järnväg”, skriver Bengt Olsson.