Därför blev det LAS-kaos – här är bakgrunden

LO har sagt nej, tjänstemännen och arbetsgivarna ja till avtalsförslaget och ingen vet i dagsläget hur arbetsrätten kommer att förändras – om det alls blir några ändringar. Alla säger sig vilja ha förbättringar, men åsikterna om vad som är bra skiljer sig kraftigt åt. Här är en bakgrund till varför parterna och politikerna hamnat där de är idag:

Vad händer nu?

• För LO-förbunden betyder det till att börja med att frågan om trygghet på jobbet flyttas över till den pågående avtalsrörelsen där fack och arbetsgivare i olika branscher möts för att komma överens om nya löner och villkor.
• Av Sekos 23 avtalsområden är det hittills spårtrafiken som valt att ställa krav på trygghet i anställningen, genom att ”motverka hyvling och deltid”.
• Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna är överens om att utredningen om LAS, som kom i somras, ska bli lag om inte parterna sluter ett avtal. Det står i den så kallade januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter valet 2018. Vad hotet om lagstiftning innebär i praktiken återstår att se.
• Om det blir verklighet har Vänsterpartiet i sin tur hotat med misstroendeförklaring mot regeringen i riksdagen. Det kan leda till regeringskris och i förlängningen ett extraval.
• Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lovat stödja V i en misstroendeomröstning.
• Regeringen har kallat till sig parterna för samtal denna vecka, och väntar samtidigt på att remissvaren på LAS-utredningen ska komma in. Datum där är 26 oktober.
• LO antog ett uttalande vid representantskapet den 20 oktober där medlemsförbunden kräver att regeringen slänger LAS-utredningen i papperskorgen. Om det sker kan LO tänka sig att återgå till förhandlingsbordet.
• Det förslag till avtal som LO avvisat har såväl Svenskt näringsliv som tjänstemannafacken i PTK sagt ja till.
• Det spekuleras i att överenskommelsen mellan arbetsgivarna och tjänstemannafacken skulle kunna ligga till grund för ett lagförslag. PTK vill ta överenskommelsen till politikerna, medan arbetsgivarna hittills varit avvaktande.
• Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt säger dock att det inte blir några förändringar av arbetsrätten som inte också LO stöder.

Varför är frågan om anställningstrygghet så kontroversiell att den kan leda till regeringskris och extraval?

• Reglerna om anställningsskydd är något som berör alla i Sverige. Därmed är det en politisk fråga där åsikterna går isär framför allt mellan partier till vänster och höger.
• Det handlar om hur det ska gå till när en person anställs och hur reglerna ska utformas om arbetsgivaren vill att en person ska sägas upp. Och delvis om vilken rätt till utbildning och ekonomiskt stöd som ska finnas till den som blir arbetslös.
• Politikerna säger att de vill att fack och arbetsgivare, de som kallas parterna, ska förhandla sig fram till en lösning. Det vill parterna också, helst. Alla vill värna den ”svenska modellen”, som innebär att fack och arbetsgivare bestämmer i avtal vad som ska gälla på jobbet.
• Det finns trots den svenska modellen flera lagar med regler för hur det ska gå till i olika sammanhang när arbetsgivare, anställda och fack inte är överens. På 1970-talet kom flera lagar, bland annat om anställningsskydd, LAS, och medbestämmande, MBL. De har dock skrivits om flera gånger sen dess.
• Även om parterna kom överens om ett avtal skulle även det kräva flera lagändringar, i exempelvis LAS. Där regleras vad som är skäl till uppsägning och hur det ska gå till.

Varför förhandlar fack och arbetsgivare om anställningstrygghet och omställning?

• Båda tycker att lagen om anställningsskydd, LAS, är omodern. Alla vill ha nya regler, även om målet med förändringarna skiljer sig åt.  
• Facket vill ha ökad trygghet, arbetsgivarna mer flexibla regler så att det blir lättare att säga upp anställda. Parterna har en gemensam ambition att ta över arbetslöshetsförsäkringen från staten för att själva styra mer över den.

Vad tycker facket?

• LO tog kontakt med Svenskt näringsliv för tre år sedan för att förhandla om förändringar av reglerna. Två år senare anslöt sig PTK.
• LO vill ha bort regler som gör att arbetsgivarna fritt kan anställa på allmän visstid, hyvla tjänster och hyra in personal från bemanningsföretag under obegränsad tid. Tre områden som LO menar skapar en otrygg arbetsmarknad. Och som gör det för lått för arbetsgivarna att säga upp personal.
• Allmän visstid är en anställningsform som till exempel gör det möjligt att en anställd utlovas noll timmar i sitt anställningskontrakt. Den anställde behöver inte ersätta någon, som vid ett vikariat.
• Hyvling innebär att till exempel en heltidsanställd kan få sin arbetstid sänkt till deltid och därmed lägre lön. LO vill ha bort möjligheten för arbetsgivaren att själv ensidigt bestämma hur många timmar en anställd ska arbeta.
• Facket vill också begränsa möjligheten för en arbetsgivare att använda bemanningsföretag. Idag går det att ersätta anställda med inhyrda.
• LO anser att de regler som i dag finns när personer sägs upp på grund av arbetsbrist, nedskärningar, fungerar bra. Och vill inte göra det lättare att säga upp av personliga skäl. Den så kallade regeln om saklig grund.
• Det är här som parternas åsikter skiljer sig som mest.

Hur ställer sig arbetsgivarna?  

• Arbetsgivarna anser, tvärtemot LO, att LAS ger anställda för mycket trygghet. LAS-reglerna om att den som anställts sist ska sägas upp först – sist in, först ut – är stelbenta och gör att företag inte vill anställa. Företagen vill kunna plocka ut vilka som ska sägas upp med så kallade undantag från turordningen. I dag får företag med högst tio anställda undanta två, arbetsgivarna vill kunna plocka ut fler som inte ska sägas upp, för att de till exempel har den kompetens eller erfarenhet som arbetsgivaren vill ha.
• Redan i dag kan parterna göra på ett annat sätt om de kommer överens om en så kallad turordningslista. Det är vanligt och innebär ofta att regeln sist-in, först ut inte tillämpas. Istället kan man ta hänsyn till kompetens och låta den äldre arbetskraften få en pensionslösning.
• Det kostar å andra sidan pengar, något som arbetsgivarna vill minimera genom nya regler som gör det möjligt att säga upp äldre utan kompensation.
• Företagen vill också utöka möjligheten att säga upp en anställd av personliga skäl. Det skulle kunna vara att någon inte presterar tillräckligt bra eller att en anställd inte ”lyder order”.
• Den typen av ändringar i lagen vill facket inte ha. Seko och några andra förbund har drivit kravet att frågan inte ens ska diskuteras med arbetsgivarna. LO ställde sig bakom det kravet i slutet av sommaren.
• Arbetsgivarna har tänkt sig att facket skulle kunna gå med på förändringar i tryggheten om de anställda kompenseras med rätt till kompetensutveckling och något bättre regler för visstidsanställda. Där finns det bra förslag, tycker Seko. Som att anställda ska ha rätt till två terminers studier med 80 procent av lönen. Staten är tänkt att betala det mesta, men riktningen är rätt, menar Seko.

Vad har LAS-utredningen föreslagit?

• Alla arbetsgivare ska få undanta fem anställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta ska kunna genomföras fyra gånger per år. Idag gäller att företag med högst tio anställda får undanta max två personer.
• När en arbetsgivare med högst 15 anställda säger upp en anställd av personliga skäl ska uppsägningen inte gå att ogiltigförklara. Om den visar sig vara fel efter att frågan prövats ska den enskilde kunna få åtta månadslöner i skadestånd. Den enskilde får inte tillbaka sin anställning.
• Hos större arbetsgivare ska det vara möjligt att ogiltigförklara uppsägning av personliga skäl, men då försvinner rätten att behålla anställningen under en tvist. Idag behåller den uppsagde sin anställning och har lön under tvistetiden.
• Utredaren föreslår att den som riskerar bli uppsagd måste kunna visa att han eller hon kan ta ett annat jobb helt utan upplärning för att det ska bli aktuellt med omplacering.
• Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren vem som får vara kvar när det är uppsägning på grund av arbetsbrist.
• Personer som varit visstidsanställda i nio månader ska ha förtur till fast jobb. I dag gäller elva månader.
• Kompetensutveckling ska erbjudas alla som varit anställda i minst sex månader, men bara i skälig utsträckning. Arbetsgivare som inte följer regeln kan bli skadeståndsskyldig.

Vad innehåller förslaget som Svenskt näringsliv och PTK sagt ja till, men inte LO?

• Omställningsavtal, ett för tjänstemän och ett för arbetare, som skulle ge de anställda rätt till ledighet för studier under anställning för att kompetensutvecklas för framtiden. Och ett stöd för den som sägs upp.

• Det senare finns redan för både arbetare och tjänstemän men skulle förbättras något. Arbetsgivarna ska bekosta en del av den längre studieledigheten, men för att det ska gälla fullt ut måste även staten bidra. Förslaget förutsätter en utredning.

• Turordningsreglerna ändras så att tre personer undantas från uppsägning, oavsett företagets storlek. Om flera driftsenheter slås ihop ska arbetsgivaren kunna undanta upp till fyra per avtalsområde. Alternativt finns en regel om att undanta 15 procent av de anställda.

• Avtalet innehåller också regler om grund för uppsägning av personliga skäl. Begreppet saklig grund byter namn till sakliga skäl och innefattar sådant som att det ska gå att säga upp en anställd som inte presterar så som arbetsgivaren förväntar sig. Andra skäl kan vara samarbetssvårigheter, misskötsamhet och vägran att ”lyda order”.

• Det ska inte vara förmildrande att personen inte brutit mot anställningsavtalet tidigare, även om hen har varit anställd i många år.

• Det ska finnas ett visst skydd för fackligt förtroendevalda.