Knä
Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett påslag i kronor i stället för procent. Om knät sätts vid till exempel 24 000 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar 22 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 24 000 kronor.Bestäms märket som exempel på 2 procent löneökning får personen 480 kronor i löneökning. I stället för 440 kronor, vilket är 2 procent av 22 000. Hur stort kronpåslaget blir varierar dock mellan olika avtal och beror på hur mycket pengar som samlats in till den lokala potten, vilket sedan fördelas.Undantag kan förekomma om riksavtalet innehåller en överenskommelse om individgarantier eller en höjning av lägstalönen, annars finns inga garantier om löneökning. En huvudvärk för fackförbunden som organiserar låglönegrupper är att arbetsgivarsidan inte helt och fullt har godtagit modellen med ett knä. De har i flera fall behövt ge upp andra fördelar i kollektivavtalet för att få upp lönerna de extra procentenheterna som knät ger utrymme för. Inför avtalsrörelsen 2020 har 6F krävt ett knä vid 28 000 kronor. 
Samordning
Inför varje avtalsrörelse brukar LO:s förbund samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva.Tanken är att det ska ge frågorna ökad tyngd, sedan är det de enskilda förbunden som för fram kraven till sina motparter på arbetsgivarsidan. När det finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens.LO har misslyckats med att enas kring en samordning vid flera tillfällen: år 1995, 2012 och 2015.Den 23 oktober 2019 vid LO:s representantskap blir det klart om förbunden lyckas enas om en samordning för avtalsrörelsen 2020.
Märket
Sedan 1998 har exportindustrin angett takten för löneförhöjningarna i alla branscher genom att sätta ett så kallat märke. Det är den löneökning som används som riktlinje för hela arbetsmarknaden. Industrins fack och arbetsgivare förhandlar först i varje avtalsrörelse för de 18 procent som arbetar inom industrin. Det de kommer överens om blir normen för löneökningarna för alla löntagare.
Sifferlösa avtal
När kollektivavtal saknar centrala nivåer, alltså siffror, för löneökningar kallas de för sifferlösa avtal eller processavtal. Då förhandlas lönen lokalt på arbetsplatsen av ett fackligt ombud eller av individen själv. Det finns inga garantier för att den enskilde medarbetaren ska få en löneökning i dessa avtal. I kommuner och landsting jobbar alla tjänstemän med sifferlösa avtal.
Medling
Om parterna inte kommer överens om nya avtal startar medling. Syftet är att parterna ska kunna kompromissa om en lösning som båda åtminstone kan acceptera. I Industriavtalets förhandlingar används en privat variant av medlare som går in om parterna inte kommer överens en månad innan avtalet löper ut. De kallas för Opo, som står för Opartiska ordförande. På övriga avtalsområden kliver den statliga myndigheten Medlingsinstitutet in om parterna inte kommer överens utan varslar om konflikt. Medlingsinstitutets uppdrag är att se till att lönebildningen fungerar och att systemet med Industriavtalet som ledande märke följs.
Konflikt
När avtalet har gått ut kan fack och arbetsgivare varsla om konflikt om man inte kan komma överens om nya avtal. Fackets starkaste vapen är att ta ut medlemmarna i strejk. Arbetsgivarnas starkaste vapen är lockout, alltså att arbetstagare stängs ute från arbetsplatsen utan lön. Syftet med konfliktåtgärderna är att sätta press på motparten så att de skriver på ett avtal
Pott
Potten är den summa pengar som fack och arbetsgivare ska fördela, enligt vad avtalet anger. Den används både på central och lokal nivå när löneökningarna ska fördelas.

Bilderna är från Colourbox och Unsplash och fotografer är Kobby Mendez, Jeffrey F Lin och Fauzan Saari.