Efter totalvarslet på Tallink Silja: ”En av de största tragedierna”

Rättelse: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att varslet verkställts. Ett varsel har lagts och förhandlingar är nu inledda.

Samtliga 500 ombordanställda i Sverige berörs av varslet om arbetsbrist på Tallink Silja. Inom Seko sjöfolks avtalsområde rör det sig om 350-370 medlemmar.

Förhandlingar mellan fack och arbetsgivaren påbörjas om en vecka. Folke Matrosow, sektionsordförande på Tallink Silja avböjer att kommentera.

”Vi kommer att avvakta att svara på något fram tills vi har haft våra förhandlingar”, skriver han i ett sms-svar.

”Ingen framtid inom bolaget”

Oskar Lindskog, ombudsman på Seko sjöfolk, anser att Tallink Siljas beslut att lägga varslet är bedrövligt:

– Om man lägger ett varsel på total arbetsbrist så skickar man tyvärr en signal till både kunder och personal att det inte finns någon framtid inom bolaget. Även om det kanske inte är intentionen.

Vad är dina förhoppningar inför förhandlingarna?

– Jag hoppas så klart att det inte ska bli några uppsägningar av det här varslet. Men det är för tidigt att sia om vad som skulle kunna bli utfallet i en förhandling.

Hur många kommer att sägas upp i slutändan?

– I och med att vi inte inlett förhandlingarna är det omöjligt att svara på än.

Kunde det här ha undvikits från rederiet sida?

– Man kan alltid hitta olika typer av lösningar. Frågan är dock avsevärt större än Tallink Silja. En stor del av färjesjöfarten är mer eller mindre i kris just nu. Det som behövs för att undvika varsel är bland annat en förlängning av korttidspermitteringsstödet, säger Oskar Lindskog.

I november upphör möjligheten för många rederier att korttidspermittera personal med anledning av coronapandemin, vilket är en av orsakerna bakom Tallink Siljas beslut att gå vidare med varslet.

Seko sjöfolk och Seko har därför nyligen vädjat till finansminister Magdalena Andersson (S) om att stödet för korttidspermittering måste förlängas.

”Som fackförbund ser vi också med oro på hur inte bara arbetstillfällen försvinner utan också arbeten till sjöss med schysta villkor. Svenskflaggade färjor med schysta villkor för alla som arbetar ombord är en motkraft till den urholkning av arbetsrätt och sociala villkor som idag pågår på Östersjön. Här är en förlängning av systemet med korttidspermittering helt avgörande för återstarten”, står det i en skrivelse till finansministern.

Verksamheter läggs ned

Skulle en förlängning av stödet rädda jobben på sjöfarten?

– Ja, det skulle det, det är en förutsättning. Särskilt när det gäller rederier som kombinerar sin trafik med både passagerare och frakt. Annars är risken överhängande att vi kommer se fler varsel, säger Oskar Lindskog.

Även Viking line, Rederi Eckerö, Birka Cruises, Stena Line, Forsea, har lagt varsel och sagt upp personal.

Vad innebär det här för svensk sjöfart?

– Detta tillsammans med övriga varsel och uppsägningar inom färjesjöfarten, är en av de största tragedierna som vi haft inom svensk sjöfart som bransch.

Har något liknande skett historiskt sett?

– Nej, men exempelvis så flaggade många rederier inom storsjöfarten ut sina fartyg till utlandet i början av 2000-talet, vilket tidvis har varit tufft. Utflaggningshotet har man inom sjöfarten levt med under många decennier. Men nu handlar det om att man lägger ned hela verksamheter. Samtidigt finns det en del inom sjöfarten som går ganska bra, vilket måste poängteras. De rederier som drabbas värst just nu är de som bedriver kryssningstrafik, vilka har en kombination frakt och passagerare.

Tallink Siljas kommunikationschef hoppas att regeringen agerar.

– Vår personal har långa uppsägningstider och mycket kan hända på den tiden. Vi arbetar intensivt med att påverka regeringen att fatta beslut om förlängning av korttidspermittering för särskilt utsatta branscher, säger Erika Janson till tidningen Sjömannen.