Nu får förbundet delvis stöd av den nya generaldirektören för Statens institutionsstyrelse Elisabet Åbjörnsson Hollmark, som närmast kommer från Kriminalvården.

Hon håller med Seko om att situationen är allvarlig. Hon menar att det är för få som arbetar med säkerhetsfrågor på Sis och har därför startat ett projekt som ska se över och stärka säkerhetsorganisationen på myndigheten.

Säkerhetsprojektet pågår under 2020 och en del av arbetet är att projektet ska lägga förslag på hur Sis ska organisera säkerhetsarbetet.  Säkerhetsprojektet pågår under 2020.

”Bra magkänsla”

Seko välkomna översynen och hoppas att det leder till att hot och våld minskar betydligt.

– Jag har en har en bra magkänsla och är försiktigt optimistisk men också realist. Jag förstår att man inte vänder detta skepp på en förmiddag, då mycket av är politikerstyrt och beroende av ekonomin, säger Sekos Sis ordförande Mikael Bergkvist.

En medlemsenkät som Seko genomförde 2019 visade att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om fysiskt våld mer än fördubblades mellan 2013 och 2018.

Få av dessa fall anmäls dock till polisen. 2017 var det bara två av 51 fall. Seko är kritiska till att Sis så ofta avstår från att polisanmäla. Facket anser att det saknas rutiner.

Inte självklart att polisanmäla

Elisabet Åbjörnsson Hollmark säger till Sekotidningen att hon tycker att det är självklart att polisanmäla om medarbetare bli hotade eller utsatta för våld.

–Vi måste dock göra en bedömning för varje händelse. Det är inte alltid självklart att det går att polisanmäla på grund av sekretessreglerna. Det finns rutiner, men problemet är att vi gör olika på institutionerna. Vi ska göra på samma sätt i hela myndigheten

Justitieombudsmannen, JO, har bedömt att det inte är självklart att institutionerna får lämna ut namn på klienter som behandlas inom Sis, av sekretesskäl. Samtidigt har JO slagit fast att det är möjligt om hotet och våldet anses vara riktat mot Sis som myndighet.

Seko menar att även om det är sekretess kring vilka ungdomar som befinner sig hos Sis, så måste personalen kunna polisanmäla allvarliga händelser. Det håller generaldirektören med om.

Gd: Vi behöver en ny utbildning

För att få en bättre och tryggare arbetsmiljö på längre sikt tror gd att Sis behöver se över den utbildning som nyanställda får. Och kanske skapa olika typer av tjänster för behandlingsassistenterna. Det kan locka fler att arbeta i verksamheten, tror hon.

–SiS har hitintills inte haft en myndighetsgemensam utbildning för nyanställda medarbetare som arbetar nära våra ungdomar och klienter och som alltså ger våra medarbetare rätt verktyg att utföra sitt arbete innan de börjar på våra olika institutioner.

Det behövs en utbildning som är direkt anpassad till vår verksamhet, vilket saknas idag. Det är en fråga jag vill att vi ser över framåt..

Kravet för att få anställning som behandlingsassistent på Sis är i dag två års eftergymnasial utbildning. Ett krav som inte all personal uppfyller.

Statskontoret granskar Sis

Elisabet Åbjörnsson Hollmark tycker att det i grunden är bra att det krävs två års eftergymnasial utbildning, men hon vill utreda om det kan finnas utrymme att differentiera rollerna, nu gör många av de ca 4000 anställda i princip samma arbete.  Allt från avancerat behandlingsarbete till basic arbete på avdelningarna.

–Vi håller på att se över om vi kan differentiera behandlingsassistentrollen för att skapa utrymme för fler att arbeta hos oss.

Seko har liknande tankar och har föreslagit en ny yrkeskategori, undersköterskor med psykiatrikompetens.

Statskontoret gör just nu en verksamhetsanalys, som regeringen beställt. De ska presenteras i slutet av mars.

–Jag välkomnar den då jag ser att den kan ge oss ytterligare stöd i de förändringar som jag tror att vi behöver göra för att lyckas i vårt uppdrag, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.