Det kan handla om alltifrån att få höra att man inte är välkommen som medarbetare, till att bli åthutad av en chef som tagit åt sig av en uppdatering.

För en tågmästare, med 38 år i företaget, blev följden av ett inlägg på SJ:s Facebook­sida att han inte var välkommen att arbeta som timanställd efter att han gått i avtalspension.

Han vill gärna jobba, säger att det spritter i kroppen av lust, och att det därför kom som en kalldusch när närmaste chefen sa att han inte är välkommen tillbaka som ”timmis”.

Anledningen var att tågmästaren, enligt chefen, varit illojal mot SJ på Facebook.

– Det var som en dolkstöt, säger han.

Vad hade du skrivit?

– Jag hade skrivit ett svar på en resenärs in­ lägg på SJ:s Facebooksida. SJ gjordes ansva­rigt för signalfel, elfel och allt som försenar tågen. Det var kväll och ingen av de ansvariga jobbade och kunde svara så jag skrev att in­frastrukturen inte är SJ:s ansvar längre. Det var 30 år sedan SJ hade signalfel.

– Det var en faktaupplysning helt enkelt.

På ett medarbetarsamtal någon månad se­nare sa tågvärden att han ville fortsätta ar­beta som timanställd efter pensionen, ”om ni vill ha mig?” Det senare tillägget var avsett att vara lite skämtsamt.

Chefen svarade:

– Nej, vi vill inte ha dig här.

Skriftlig erinran

Tågvärden har efter detta försökt gå andra vägar för att få jobb på SJ, men det har stoppats av att den lokala chefen varje gång sagt sitt.

– Han var min chef i fem år och han hade något emot mig från början. Det här med Facebook blev ytterligare en grej.

Tågmästaren har begärt ut allt som finns dokumenterat hos SJ om honom. Där finns ingenting om hans inlägg på sociala medier.

Ytterligare ett exempel på SJ-­anställda som fått veta att företaget inte gillar deras ageran­de på sociala medier är den förtroendevalda som kallades till samtal med sin chef efter att han i en facklig Facebookgrupp skrivit om en bowlingutflykt med medlemmarna.

Sociala medier: Det här styr vad anställda får göra

Han skrev något i stil med att det gick lätt­ are att bowla när han föreställde sig att käg­lorna var arbetsgivarfasoner.

– Jag tyckte att det var konstigt att SJ tog åt sig av det där. Som fackligt aktiv i olika sammanhang, under lång tid, har jag haft att göra med många dåliga arbetsgivare, säger det fackliga ombudet. Jag fick ingen skriftlig erinran, kanske för att jag hade en bra Seko­ kollega med mig.

SJ:s kommunikationschef Monica Berg­lund säger att för företagets del är det ingen skillnad mellan hur man beter sig i verklig­heten och på nätets sociala medier. Men före­ taget har ändå tagit fram en särskild guide för sociala medier, för tydlighetens skull. Och för att uppmuntra medarbetare att vara ak­tiva, särskilt med att dela och kommentera SJ:s uppdateringar och på så sätt bidra till företagets varumärke.

– Vi ser inga problem med att personalen an­vänder de här kanaler­na. Vi har märkt att allt fler delar våra inlägg och många skriver kommentarer.

Sedan, upprepar hon, gäller samma regler för sociala medier som i andra delar av verksamheten.

– Kränkningar och trakas­serier reagerar vi på om det kommer till vår kännedom. Liksom om man skadar företaget på något sätt.

Ständig koll

SJ:s guide för sociala medier beskriver med olika exempel hur personal kan agera på so­ciala medier och vad arbetsgivaren anser att de kan undvika.

– En skillnad mellan samtal kol­leger emellan och sociala medier är att det som skrivs i de sociala kana­lerna finns kvar länge och kan läsas av alla, säger Monica Berglund.

Hur vet ni vad medarbetarna har för sig på sociala medier?

– Vi har inte ständig koll på vad med­ arbetarna gör, vi ser det som eventu­ellt dyker upp i vårt flöde. Sedan kan andra ha sett och reagerat och höra av sig till oss.