Dags för Seko att hitta sin roll för framtiden
Nästa sommar ska Seko kongress, förutom att välja ny ordförande, staka ut förbundets framtid och söka svaret på frågan vilken sorts fackförening Seko ska vara.
Underlaget för diskussionen och eventuella beslut är rapporten ”Seko Framtid”, som arbetats fram av ett femtiotal förtroendevalda. Rapporten ger en bild av förbundet här och nu, och resonerar kring vad som behöver förändras framåt.
–Nu vill vi förstås gärna ha in motioner till rapporten, så att det kan bli en bra diskussion på kongressen, säger Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia, som varit projektledare
”Bättre på att förutse framtiden”
Ett förslag är att Seko gör en ny organisationsutredning.
– I dag har Seko många nivåer. Men det finns inget förslag i rapporten vad utredningen ska titta på, säger hon.
Andra idéer är mer facklig utbildning och ökat ansvar för förtroendevalda att rekrytera medlemmar. Ett mål är att alla arbetsplatser ska ha ett eget fackligt ombud, liksom att Seko ska vara mer på tårna när det gäller att förutse utvecklingen i olika branscher.
Vi är spretiga, men pratar sällan om vilken styrka det faktiskt är. Sekoiter finns överallt i samhället, bygger och upprätthåller infrastruktur.
Det senare är en lärdom från 1990-talet, då bland annat telebranschen på några år gick från att bestå av fem bolag till att vara flera tusen.
– Vi kunde inte förutse vad som skulle hända, jag arbetade själv inom telekombranschen och fick uppleva det på nära håll. Vi förlorade många medlemmar, säger Gabriella Lavecchia.
Medlemstapp är något som Seko tvingats vänja sig vid i takt med strukturomvandling- en i Sverige. Färre skickar brev, ser på tv eller har fast telefon. Antalet medlemmar i Seko Posten har minskat från 40 000 till 12000 på 25år.
–Vi måste ändå fortsätta organisera och det är en uppgift för alla förtroendevalda. Nya branscher växer fram och anställda med otrygga villkor är en grupp som behöver facket mer än nånsin. Där behöver hela LO hjälpas åt.
Gabriella Lavecchia understryker att rapporten inte ska ge svar på alla frågor.
–Det är väldigt viktigt att poängtera. Och göra klart att det inte är förbundsstyrelsen som pekar med hela handen och säger: så här ska det vara. Det är kongressen, medlemmarna, som ska bestämma över förbundets inriktning.
Finns det något i rapporten som förvånade dig?
– Ja, det kom fram i en enkät att förtroendevaldas situation är bättre än vi hade trott. Det fungerar ofta väldigt bra och det är jättekul. Samtidigt vet vi ju även att många har det väldigt tufft.
–Vi ser till exempel att det generellt sett inte är svårt att få ut facklig tid. Det visste vi inte.
”Utan Seko stannar Sverige”
Seko brukar emellanåt beskrivas som ett spretigt förbund, med medlemmar i många olika branscher och att det därför kan vara svårt att skapa en vi-känsla.
– Vi är spretiga, men pratar sällan om vilken styrka det faktiskt är. Sekoiter finns överallt i samhället, bygger och upprätthåller infrastruktur.
–Vi har haft parollen ”Utan Seko stannar Sverige” och det är sant på riktigt. Det ska vi vara stolta över och bygga vidare på.
Alla kan nominera ny ordförande
Seko ska välja ny ordförande i juni nästa år och fram till den 9 april 2021 kan alla delar av Sekos organisation nominera kandidater.
Det har redan kommit in namn. Seko Stockholm har till exempel föreslagit sin ordförande Karin Åkersten. Seko Posten har nominerat Gabriella Lavecchia.
Sekos förbundsstyrelse har 15 ordinarie ledamöter och alla dessa platser är också öppna för nominering. Fyra av dem utgör det verkställande utskottet, VU.
Valberedningen påminner i ett brev till organisationen, som klubbar och regioner, att den som nomineras måste vara tillfrågad och ha sagt ja till att ställa upp.
Valberedningen har även listat vilka egenskaper som de anser krävs av dem som nomineras. Den som nomineras till VU ska bland annat vara lyhörd, handlingskraftig och ha samarbetsförmåga.