Det stod klart när Seko och Byggföretagen igår möttes för att växla sina krav. Ett av kraven är alltså att dagens begränsningsregel på åtta timmars arbetsdag ska tas bort.

Istället för regeln om åtta timmars arbetsdag vill arbetsgivarna ha möjlighet att lägga om arbetstiden efter krav från de som beställer jobb som utförs av branschens företag.

Idag börjar ordinarie arbetstid – åtta timmar – enligt avtalet tidigast klockan 06 och slutar senast 17:30. Det går redan i dag att göra lokala anpassningar om man kommer överens med facket.

–Nu vill de öppna för att kunna runda kravet på förhandling med facket, säger Magnus Ekeljung, ombudsman för väg- och ban på Seko.

Individuell lön

Arbetsgivarna vill också öka rätten att beordra övertid. Byggarbetsgivarna vill inte betala ob-ersättning om medarbetaren själv vill flytta arbetstiden.

Enligt Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint ligger Byggföretagens krav i linje med vad andra arbetsgivarorganisationer yrkat.

–Trenden är att arbetsgivarna vill förändra arbetstiden, bland annat få ur mer övertid och i vissa fall hålla inne ob-ersättningen, säger han.

Bild på Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint.
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint

Andra yrkanden från Byggföretagen, som tidigare hette Sveriges Byggindustrier, är att all lön ska läggas ut individuellt, istället för som det varit under den senaste avtalsperioden, då hälften av utrymmet varit generella påslag, lika för alla.

Skydd mot sexuella trakasserier

Byggföretagen yrkar även på frysta lägstalöner.
–Det finns redan en individuell lönedel i avtalet, men Byggföretagen vill att arbetsgivarna ska kunna sätta lönerna helt efter eget huvud. Det kan innebära att du får noll kronor medan din kollega får hela din pott i stället, säger Magnus Ekeljung.

Sekos yrkanden när det gäller lön är, som på övriga avtalsområden, minst 3 procent. På väg- och banområdet finns redan ett arbetsmiljöavtal, som Seko vill förstärka med ökat skydd mot sexuella trakasserier och hot och våld. Allt i enlighet samordningen inom LO.

Samordning

Inför varje avtalsrörelse brukar LO:s förbund samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva. Tanken är att det ska ge frågorna ökad tyngd, sedan är det de enskilda förbunden som för fram kraven till sina motparter på arbetsgivarsidan. När det finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens.
I avtalsrörelsen 2020 står Kommunal och Pappers utanför samordningen.

Hur höga löneökningarna till sist blir styrs av resultatet i förhandlingarna inom industrin. Där sätts det så kallade märket. Industriförbunden kräver tre procent, med undantag för Pappers som vill ha fyra procent och därför ställt sig utanför samordningen.

Industriarbetsgivarnas bud är 1,4 procent. 

Märket

Sedan 1998 har exportindustrin angett takten för löneförhöjningarna i alla branscher genom att sätta ett så kallat märke. Det är den löneökning som används som riktlinje för hela arbetsmarknaden. Industrins fack och arbetsgivare förhandlar först i varje avtalsrörelse för de 18 procent som arbetar inom industrin. Det de kommer överens om blir normen för löneökningarna för alla löntagare.

På väg och ban vill Seko även ha utökad arbetstidsförkortning och höjda ob-ersättningar. Liksom att det blir krav på ID06 i väg- och ban på samma sätt som på övriga byggbranschen. ID06 är en personalliggare med tillhörande id-kort som visar vilka personer som har rätt att vistas på arbetsplatsen.