Lagen gör det svårt för domstolar att döma för arbetsmiljöbrott, menar Christer B Jarlås.

– Det är inte som för mord eller stöld där man läser från ett ställe i lagboken. Här måste man läsa på två ställen, plus en massa
bestämmelser.

– Ju flera olika delar som ingår i ett mål, desto lättare är det att besluta att ett brott inte styrkts i endera del.

Vill ha arbetsmiljöbalk

Arbetsmiljöbrott döms genom två lagar, brottsbalken (straffbestämmelser) och arbetsmiljölagen (handlingsregler).

Den som döms måste ha agerat oaktsamt eller med uppsåt inte följt arbetsmiljölagens regler och därigenom låtit någon skada sig eller omkomma. Detta måste styrkas enligt båda lagarna. Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter spelar in.

Christer B Jarlås pekar på att det finns en miljöbalk, som infördes 1998. Något liknade för arbetsmiljöbrott finns inte.

– Det var problem att utreda miljöbrott innan miljöbalken kom för 21 år sedan. Det är liknade problem på arbetsmiljösidan i dag. Det är en svaghet att lagstiftaren inte har tagit tag i arbetsmiljön.

Ministrar lever inte upp till löften

För fem år sedan, 2015, förklarade Christer B Jarlås för Sekotidningen att det måste gå till dödsfall eller olycka innan ett arbetsmiljöbrott blir straffbart. Han ville då att man skulle ändra straffbestämmelser i arbetsmiljölagen som ger skyddsombud rätt att polisanmäla brister direkt, i stället för att behöva gå via Arbetsmiljöverket. Det står han än i dag bakom.

Christer B Jarlås lyfter även svårigheten att vid en olycka peka ut en huvudansvarig.

– Det jag önskar är att det fanns en med huvudansvar. Ansvaret är så uppdelat på byggarbetsplatser till exempel, eller stora projekt med många företag. Olika ministrar har sagt att man ska titta på det här, men inget har hänt.