– Samla gruppen, och chefen ska komma dit så fort som möjligt. Det handlar om respekt. Respekt inför situationen, den döde och den dödes familj, och självklart för arbetskamraterna.

Hur fort då?

– Så fort det bara går. De närmast berörda måste tas om hand med en gång. Och senast nästa dag samlar man personalen till en minnestund som bör innehålla ett kort minnestal, en bild på den döde, ett tänt ljus och en tyst minut. Och det är chefen som ska hålla talet – absolut inte fega ur och delegera.

Hur tar man bäst hand om dem som var med vid dödsfallet? 

– Man ser till att samla ihop dem så snabbt det bara går. Man tar händelsen på största allvar och informerar om det man vet. Man ger gruppen möjlighet att prata tillsammans och sedan pratar man med var och en. Det kan vara någon från företagshälsovården eller chefen, eller helst både och. Se till att de som drabbats får något att äta och dricka eftersom det lindrar och lugnar.

Vill alla prata?

– Nej absolut inte. Man måste respektera att människor är olika. Alla blir berörda men de visar det inte på samma sätt. En del vill hem så fort som möjligt, andra behöver prata länge samma dag.

Kan man reagera långt efteråt?

– O ja, det är inte alls ovanligt. Man förstår händelsen rent intellektuellt men sedan kan insikten om att det är på riktigt plötsligt komma efter flera månader. Det vill säga ”jag kommer aldrig mer att träffa den här personen”. Då blir man också påmind om sin egen dödlighet. Och då kan det behövas stöd.

Ska man gå i ”prata-av-sig”-terapi?

– Ja, men bara om det behövs. Inte i evigheter men kanske en till tio gånger. Sedan brukar det vara bra.

Vad gör man när den första chocken är över?

– Ledningen ska kontinuerligt informera om vad de vet om något är oklart med dödsfallet. Om en arbetsplatsolycka inte är utredd då säger man det, och när man vet orsaken informerar man om det. Undvik alla former av spekulationer.

Ska man mejla en inbjudan till begravningen?

– Ja, men bara om familjen och de närmast anhöriga vill det. Man måste alltid sätta deras vilja först. Men i princip är ritualer bra och ett sätt att förstå olika skeden i livet.

Hur gör ni på ditt jobb? 

– Vi har en manual och den är ett bra stöd. Chefen kan också vara i chock och kan kanske inte tänka klart – med en manual har man något att hålla sig till.