Missnöje inom försvaret – flygtekniker söker sig bort
Försvarsmaktens flygtekniker är missnöjda. Flera har redan slutat och andra överväger att sluta. Utan flygtekniker kan inte Sveriges stridspiloter flyga och träna inför krig.
Jan Salomonsson, flygtekniker på Försvarsmakten.
Inom försvaret och försvarsindustrin växer efterfrågan på flygtekniker. Bland annat på Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Saab.
Det beror dels på att Sverige står på tröskeln till ett Natomedlemskap, dels på det ökade hotet från Ryssland.
Samtidigt råder det brist på flygtekniker på hela den svenska arbetsmarknaden. Erfarna flygtekniker har de senaste åren gått i pension och ungefär hälften av alla nyutexaminerade flygtekniker väljer att arbeta i andra branscher.
Piloternas flygtid kommer bli lidande om vi inte har den mängd tekniker som vi behöver ha.
Kompetensbristen kan få allvarliga konsekvenser för försvaret, Polisen, sjö- och flygräddningen, Kustbevakningen och luftburna sjukvårdstransporter. Det menar Ola Blomqvist, ordförande på Svensk Flygteknikerförening (SFF), som är Sveriges största fack för flygtekniker.
– Det är helt avgörande att det finns flygtekniker för att upprätthålla dessa samhällsviktiga verksamheter, säger han.
Stort missnöje bland flygtekniker
Inom Försvarsmakten har vad som anses vara låga löner skapat ett stort missnöje bland flygtekniker. En del har sagt upp sig för att få bättre lön hos privata företag, medan andra överväger att byta yrke.
– Det är väldigt turbulent just nu, säger Lars Bäckström, flygtekniker och klubbordförande för Sekos civila flygtekniker på Norrbottens flygflottilj F21 i Luleå.
Han menar att det kan bli ett problem för kompetensförsörjningen.
Missnöjet bland flygteknikerna briserade när stridspiloterna fick igenom kraftiga lönehöjningar 2022. Piloternas löner höjdes med tusentals kronor efter att uppemot femtio piloter ansökt om tjänstledighet för studier – för att på så vis sätta press på Försvarsmakten att höja lönerna.
– Det stack i ögonen på oss flygtekniker när de fick sådana lönehöjningar. Missnöjet vi ser nu är i stort sett lika allvarligt. Piloternas flygtid kommer bli lidande om vi inte har den mängd tekniker som vi behöver ha, säger Lars Bäckström.
”Längst ner på löneskalan”
För att bli certifierad flygtekniker med ansvar för bland annat stridsflygplanen Jas Gripen krävs omfattande utbildning och praktik. Processen tar drygt fem år.
Det är bland annat flygteknikernas ansvar att bedöma om ett stridsflygplan får lyfta.
När en flygtekniker har fått sin certifiering inom flygvapnet ligger lönen för Sekos medlemmar på 35 000 kronor. Det tycker Lars Bäckström är alldeles för lågt med tanke på vilket ansvar flygteknikerna har, samt erfarenheten som jobbet kräver.
Han får medhåll från Jan Salomonsson, en erfaren flygtekniker med över 35 års tjänst inom försvaret.
– Vi står längst ner på löneskalan, säger han.
Huvudproblemet är enligt Jan Salomonsson att Försvarsmakten inte kan konkurrera med lönerna på privata företag inom försvarsindustrin. Exempelvis Saab eller BAE Systems Bofors. Eller för den delen företag i andra branscher som är i behov av erfaren teknisk personal.
– Problemet är också att Försvarsmakten konkurrerar med sig själv. Flygtekniker inom helikopterflottiljen tjänar mer än de inom flygvapnet. Så fort det blir en ledig befattning där så söker man den för att få högre lön.
Saab betalar mer
Enligt uppgifter till Sekotidningen betalar helikopterflottiljen i Linköping bättre på grund av Saab, som också är etablerade på orten och har behov av flygtekniker.
De senaste åren har Saab dessutom höjt sina flygteknikers löner med tio procent, utöver de årliga lönehöjningarna.
– Saab dammsuger tekniker med kompetens, säger Jan Salomonsson.
För att kunna bedriva den flygverksamhet som vi ställer krav på i fredstid så behöver lönespannet höjas.
Saab avböjer att ställa upp på en intervju, men säger i en skriftlig kommentar att privata försvarsindustrin, Försvarsmakten och FMV alla spelar en viktig roll i det svenska försvaret.
”Vi följer kollektivavtal och tillämpar marknadsmässiga löner och förmåner. Vi kommenterar inte lönenivåer för enskilda yrkesgrupper i övrigt.”
Vill att regeringen agerar
Jan Salomonsson är inte kritisk mot Saab, utan vill att frågan om flygteknikernas löner blir löst den politiska vägen.
– För det är ju till syvende och sist riksdag och regeringen som ger Försvarsmakten pengar. För att kunna bedriva den flygverksamhet som vi ställer krav på i fredstid så behöver lönespannet höjas.
Sekotidningen har sökt kommentar från försvarsminister Pål Jonsson, utan framgång.
