Seko vill hjälpa långtidsarbetslösa med etableringsjobb
Seko har tecknat fyra avtal om etableringsjobb för att ge dem som står långt ifrån arbetsmarknaden en väg in.
Det råder exempelvis stor brist på solcellsmontörer och distributionselektriker.
De som står långt från arbetsmarknaden ska kunna få etableringsjobb som bland annat distributionselektriker eller fibertekniker.
Över 80 000 personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har varit det i mer än två år. Runt 63 procent av dem är födda i ett annat land.
Samtidigt råder brist på yrkesgrupper som undersköterskor, slaktare, plåtslagare, kockar, busschaufförer, solcellsmontörer och distributionselektriker.
Med hjälp av etableringsjobb hoppas LO-förbunden, Svenskt Näringsliv och Unionen, kunna hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa till en tillsvidareanställning.
Avtal på flera av Sekos områden
Etableringsjobb är en ny kollektivavtalsmodell där jobb och utbildning kombineras i högst två år.
Seko har redan tecknat fyra avtal om etableringsjobb på olika avtalsområden. Sekos avtal innebär att den som står långt från arbetsmarknaden kan få etableringsjobb som bland annat tekniker inom larm och säkerhetsteknik, städare, distributionselektriker eller fibertekniker.
Även på telekomområdet har Seko skrivit ett avtal om etableringsjobb.
– Om vi i Seko kan hjälpa till så att nyanlända och långtidsarbetslösa får en försörjning så är det bra, säger Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko.
Har tagit fram valideringsmodell
Huvudregeln är att etableringsjobb ska leda till en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren.
Ett problem har varit att många nyanlända saknar gymnasieutbildning, men har arbetslivserfarenhet.
Seko har under några år tillsammans med branschorganisationen Energiföretagarna Sverige och arbetsgivarorganisationerna Sobona och EFA tagit fram en valideringsmodell. Med hjälp av den kan man få sina kompetenser styrkta för att lättare kunna söka arbeten.
Den som till exempel vill jobba som distributionselektriker och behöver ha sina kunskaper validerade kan få det.
– Vi har så mycket på plats att det nu finns förutsättningar för att etableringsjobben ska kunna fungera som det är tänkt, säger Ulrika Nilsson.
Störst chans till jobb i energibanschen
Enligt Seko finns det just nu störst chans att få jobb i energibranschen.
– Vi vet att det finns jobb i den branschen, bara man klarar valideringen, säger Ulrika Nilsson.
Men hon tror inte att anställningsformen passar på alla Sekos avtalsområden.
– Vi vill först ha en diskussion på varje avtalsområde om det och inte göra generella branschövergripande avtal.
Fler regleringar än för nystartsjobben
Än så länge har ingen fått något etableringsjobb på Sekos avtalsområden.
– Det här är ju ännu så pass nytt, säger Ulrika Nilsson.
Hon framhåller att det finns mer säkerhet och regleringar för etableringsjobben än för nystartsjobben som regeringen Reinfeldt införde 2007.
– Där fanns det inga regleringar på det sätt som det finns för etableringsjobben, med en lägstalön och krav på kollektivavtal och bra arbetsmiljö, säger Ulrika Nilsson.
Etableringsjobb
LO har undertecknat det centrala avtalet om etableringsjobb med Svenskt Näringsliv. Nu är det upp till varje förbund att avgöra om och i så fall vilka avtalsområden som kan öppnas för etableringsjobb.
Etableringsjobb är en kollektivavtalsmodell.
Den som får ett etableringsjobb får under som längst två år skaffa erfarenheterna som krävs för att få en tillsvidareanställning.
Den totala ersättningen (lön + bidrag) ska ungefär motsvara lägsta tillämpade lägstalön inom avtalet.
Både lönen från arbetsgivaren och bidraget från staten ger rätt till pension, sjukersättning och a-kassa.
En anställd med etableringsjobb ska ges möjlighet att utan löneavdrag delta i svenska för invandrare och andra kortare utbildningar.
