Mejlet från MTR till tågvärdarna ledde genast till en diskussion i personalens Facebook-grupp. Många blev oroliga, ledsna och arga.

– Vi ställde oss frågan hur MTR ser på säkerheten. Den är otroligt viktig fråga för oss, och inte minst för förarna, säger Susann Högye-Bäckman, som arbetat som tågvärd i 11 år.

Hon tycker att förslaget, som antogs av Region Stockholms trafiknämnd igår tisdag, visar att MTR och SL inte vet vad tågvärdarna gör på pendeltågen.

Finns till hands för resenärerna

– Vi kallas dörröppnare i tjänsteutlåtandet, men vi gör så mycket mer än så. Vi har säkerhetstjänst och ska bland annat ta över förarens uppgifter om det händer en olycka där hen slås ut.

Susann har suttit och hållit en människa i handen som minuterna innan försökt ta sitt liv.

Susann Högye-Bäckman, tågvärd på pendeln i Stockholm.

– Hur ska föraren göra det och samtidigt se till att spår stängs av och det inte sker fler olyckor. Vi ska finnas till hands för resenärerna. Vi är medmänskliga.

Dessutom anser hon att säkerheten på pendeln står och faller med att en människa står på perrongen och ser resenärerna.

– När barn springer upp på tåget och föräldrarna inte hinner i kapp kan vi se och vänta in. När en person med permobil behöver en ramp för att ta sig upp på tåget är vi där och fixar det.

Min mardröm är om tågvärdarna går på de här lögnerna att de inte behövs.

Moa Friman

Hennes kollega, Moa Friman, som är lokförare på pendeln sedan 2013, håller helt med. Hon tror att säkerheten ombord och arbetsmiljön kommer att försämras om tågvärdarna ersätts av kameror.
– I varje tur så finns det moment där tågvärden är ovärderlig. Vi samarbetar otroligt många gånger per dag som ett team och behöver varandra för att öka säkerheten, punktligheten, tryggheten, säger hon.

Bland annat är rapportskrivning , avsyning av tåg och information till resenärer arbetsuppgifter som tågvärdarna sköter.

– Tar man bort det, då måste man också kompromissa bort trygghetsskapande moment. Allt det här går inte att lägga över på lokförarna. Vi har ett sådant stöd av varandra om det värsta skulle hända, om det blir bråk på tåget, vi har ett sjukdomsfall, en olycka sker eller tåget river ner en kontaktledning, säger Moa Friman.

Ingen vet vad som ska hända

Susann Högye-Bäckman är kritisk mot att det beslut som politikerna nu tagit inte innehåller någon plan för hur det nya arbetssättet ska fungera. En plan hade kanske lugnat känslorna, tror hon.

– Vem ska göra alla de arbetsuppgifter som tågvärdarna gör i dag? Inget vet. Vi har bara fått höra att vår kompetens behövs i företaget. Jaha.

Extra märkligt tycker hon det är att tågvärdarna så sent som under våren i år fått fler arbetsuppgifter med bland annat städning. 

– Och så får vi veta att vi ska bort, att vi inte behövs.

Lika motsägelsefullt tycker hon det är att MTR på möten, i mejl och veckobrev tjatat på personalen hur viktigt det är för säkerheten att tågvärdar finns med i tåget.

– Vi ska ropa ut att vi sitter i mitten av tåget så att resenärerna ska veta det och känna sig trygga. Vi har dubbelmanövrering på dörrarna så att förarna frilägger och vi öppnar, för att minska risken för att öppna på fel sida till exempel.

– Det tjatas om på varje möte, men nu verkar det inte så viktigt längre.

För sin personliga del tänker Susann Högye-Bäckman att det nog ordnar sig med jobb.

– Familjen har pratat länge om att lämna Stockholm. Nu kanske det blir av, säger hon.

Efter det att anställda mottog beskedet om den nya förändringen har de startat en protestlista. Målet är att sätta press på politikerna så beslutet dras tillbaka och tågvärdarna behålls.

Moa Friman, lokförare på pendeltågen.

Moa Friman var med när protestlistan, som i skrivande stund har över 6 000 namn, lämnades över till Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i region Stockholm. Det gjordes strax före omröstningen i Trafiknämnden i tisdags.

– Vi överraskade honom. Han hade tackat nej till en träff innan sammanträdet i trafiknämnden. Men vi ville ge honom protestlistan innan och även lämna över ett dokument med berättelser från tågvärdar och lokförare om vår arbetsvardag. Vi hade fått veta att han skulle intervjuas av SVT och tog oss till intervjun.

– Min mardröm är om tågvärdarna går på de här lögnerna att de inte behövs. Jag märker ju av att en del ifrågasätter sitt eget värde. Jag tycker att MTR och politikerna hanterar tågvärdarna på ett väldigt brutalt sätt. Och särskilt MTR som inte försvarar deras viktiga funktion, säger Moa Friman.

MTR Pendeltågens vd Mats Johannesson säger att han förstår den oro som personalen känner. Men han tycker inte att budskapet att kameror ska ersätta tågvärdar stämmer helt och hållet.

–Lokförarna ska sköta dörrarna med hjälp av tekniken, men andra delar av tågvärdarnas arbete ska omfördelas till andra roller, både befintliga och nya. Utrop kan delvis automatiseras och rampservice kan trygghetsteam och medarbetare på stationerna sköta exempelvis, säger han.

Mats Johannesson är inte orolig när det gäller säkerheten i samband med olyckor och evakuering. Där finns erfarenheter från andra länder att dra lärdom av.

–Vi har ett beslut och nu ska vi in i nästa fas tillsammans med skyddsorganisationen, facket och medarbetarna där vi tillsammans ska ta fram detaljerna i hur arbetet ska bedrivas, säger han. Vi behöver jobba på ett nytt sätt. Men både trygghets- och säkerhetsfrågorna kommer fortsatt att vara prio ett.

Det är svårt att förstå varför det är bra att först ta bort tågvärdarna och sedan ersätta dem med annan personal?

–Vi har 361 tågvärdar och det blir inte lika många som bemannar de nya rollerna, säger Mats Johannesson.

Tågvärdarnas framtid

Beslutet innebär i korthet att kameror på vagnarna och monitorer i förarhytterna ska ersätta tågvärdarna som erbjuds andra jobb inom företaget. I mitten av 2023 ska kamerorna ha tagit över.

Enligt Transportstyrelsen ska det alltid finnas en säkerhetsansvarig ombord på ett tåg. Företaget ska kunna visa att man klarar säkerheten vid en eventuell evakuering. Järnvägsföretagen har egna regler om ombordpersonal och deras kompetenser. Den övergripande regleringen finns i en EU-förordning.