Rymningar från Sis allt våldsammare: ”Vi blir hotade till livet”

Strax efter midnatt den 17 september övermannades en anställd på ungdomshemmet Sundbo utanför Fagersta. Hon blev fasthållen och dragen till en dörr. Där väntade fler ungdomar, som tvingade henne att lämna ifrån sig passerkort och kod. De fem tonårskillarna lyckades sedan fly. 

– Lyckligtvis fick hon inga större fysiska skador, men att bli utsatt för det här är fruktansvärt jobbigt psykiskt, säger Roger Hellström, vice huvudskyddsombud och behandlingssamordnare på Sundbo. 

Vikarie togs som gisslan 

Många uppmärksammade rymningar har skett från Statens institutionsstyrelse i år, varav flera på ungdomshemmet Sundbo. I ett fall togs en vikarie som gisslan, i ett annat tvingades anställda söka skydd i ett personalutrymme. 

– Det är fruktansvärt. Det här är ju våra kollegor, vi lider verkligen med dem, säger Roger Hellström. 

Våldsammare rymningar och fritagningar 

Både Roger Hellström och huvudskyddsombudet Mika Erkkonen anser att rymningarna och fritagningarna allt oftare sker med våld. Det är en följd av skärpt säkerhet, samtidigt som ungdomarna har ett större våldskapital, menar dem. 

– Ju mer du låser, desto svårare är det att ta sig härifrån. Det blir värre händelser för att de måste agera ut på ett annat sätt. Det blir mer våldsamt, säger Roger Hellström. 

Seko: Fler väpnade fritagningar 

Bilden bekräftas av Frida Strandberg Landin som är ordförande för Seko inom Sis. De officiella siffrorna visar att allt färre avviker från landets ungdomshem, men enligt henne har framför allt beväpnade fritagningar ökat. 

– Det har skett ett skifte. Vi ser att de här fritagningarna oftast är av personer som har kopplingar till gängkriminalitet eller större brottsliga nätverk, säger Frida Strandberg Landin. 

– Det är också här personal hamnar i allvarliga situationer där de blir hotade till livet och misshandlade. 

Klarar inte följa säkerhetsrutiner 

För att komma till bukt med rymningarna och fritagningarna har säkerhetsbedömningar införts på Statens institutionsstyrelse.  

Det innebär att man bland annat tittar på ungdomars och klienters bakgrund för att avgöra hur benägen personen är att bruka våld, samt risker för att rymma eller fritas. Sedan anpassas bemanningen efter det.  

Frida Strandberg Landin tycker att det är jättebra, men svårt att leva upp till i praktiken. 

– Det är få som klarar att följa bedömningarna, för vi har inte personal nog att sätta in, säger hon.

”Kan inte lösa situationen” 

Därför tvingas personal bryta mot säkerhetsbedömningarna, genom att exempelvis ha två i personal kring en ungdom som egentligen ska eskorteras av tre personer. 

– Jag upplever inte att personal frivilligt går ifrån säkerhetsbedömningarna. Det blir en konsekvens av att man inte kan lösa situationen, säger Frida Strandberg Landin. 

Vill ha ökade befogenheter 

Seko har länge efterfrågat att personalen får ökade befogenheter. Exempelvis större möjligheter till att förbjuda surfplatta, dator eller mobil på ungdomshemmet, begränsade besök och möjlighet att låsa dörrar på natten till enskilda rum.

I slutet av juni lovade Tidöpartierna krafttag med reformer i närtid, men än så länge fortsätter ungdomar att planera fritagningar med mobiltelefoner och surfplattor. 

– Det har inte hänt något reellt som gör att vi kan fatta andra beslut. Det försvårar vården och vår situation, säger Frida Strandberg Landin. 

Hon tillägger: 

– Det är mycket i lagstiftningen som behöver moderniseras efter samhällsutvecklingen. Vi ligger efter på många plan.