Kriminella avtjänar straff på bondgård: ”Kan inte bara låsa in dem”

Nyfödda kalvar mumsar på gräs i en hage. En bit däri­från går två gråklädda intag­na mot en ladugård. Helt obevakade. En katt slinker snabbt över grusplanen när en annan intagen kommer körande med en traktor.

Den öppna lantbruks­anstalten Rödjan är omgiven av skog och betesmark. Nedanför syns ett glittrande blått Vänern.

Här kan intagna bland annat arbeta med Kriminal­vårdens största ekologiska lantbruk, som består av mjölkproduktion, djur och odling.

I Rödjans ladugård jobbar tolv intagna från klockan 05.30 till 16­-tiden. De allra flesta brukar trivas, berättar Aviva Hansson, produktionsledare och skyddsombud i Kriminalvårdens verksamhetsområde i Mariestad.

– De får göra sig av med lite energi. Blir de bara inlåsta får de spunk av att sitta stil­la, säger hon.

Intagna tar hand om djuren

När Sekotidningen är på plats har korna tagits in för att mjölkas. En intagen, som är relativt ny på anstalten, berättar att hans mamma häpnas över att han faktiskt mjölkar kossor.

– Jag trodde inte att det här skulle vara min grej. Men det har varit spännande, utmanande och väldigt roligt.

Vad är det du gillar?

– Rutinen och att hantera djur. Att jobba bort rädslan. Det är en viss fruktan att stå nära en ko.

Produktionsledaren Maria Olofsson som står bredvid flikar in.

– Många av våra klienter har inte sett en ko förut, och brukar säga: ”Vad stora de är!” Det är helt otroligt att de sedan vågar att mjölka dem.

Det fysiska arbetet gör att tiden på anstalten känns lättare att hantera, berättar mannen, som har ett fler­årigt straff. Först var han placerad på en anstalt med högsta säkerhetsklass. Med drygt ett år kvar på straffet avtjänar han resterande tid på Rödjan.

– Du får överdrivet mycket tid att tänka när du sitter i fängelse. Det är helt sjukt. Men att komma till ladu­gården är som lugnande medicin. Du är upptagen hela dagen. På kvällen så softar du lite med grabbarna, men sedan är du slut.

I ladugården görs allt gemensamt. Intagna och pro­duktionsledare är ett arbetslag. En del av de intagna har aldrig haft några arbeten tidigare. Tanken är att sysselsättningen ska vara meningsfull och motivera de intagna.

Långa fängelsestraff

På Rödjan placeras personer som har alltifrån några månaders fängelsestraff till dem som sitter på livstid. Det finns inga stängsel runt området – intagna kan knalla i väg, men ytterst få gör det.

Förra året inträffade två rymningar. Den ena kom självmant tillbaka efter två timmar. Den andra dagen därpå.

Men förändringens tid råder. Det har blivit många fler intagna på bara några år, från 50 till 150. Framöver ska Rödjan växa ännu mer, med hjälp av två miljarder kronor i finansiering. Nya avdelningar är under bygg­ nation. Och stora områden skog har tagits ned för att göra plats åt en sluten avdelning som ska öppnas om några år.

– Det här mysiga och hemtrevliga kommer nog för­ svinna. Nu blir det så stort, mer anstaltskänsla, säger kri­minalvårdaren Yvonne Björk.

Hon arbetar i en barack som satts upp för att tillfälligt klara av det ökade inflödet av dömda personer. På just den här avdelningen tvättar, städar och lagar intagna sin egen mat. På Kriminalvårdens språk kallas det självförvaltning, vilket är ett sätt att utveckla egenansvar och lärande.

Yvonne Björk tycker att Rödjan redan har förändrats.

– Vi har fått svårare klienter än tidigare. Alla vi får är inte redo att vara här. Det har blivit mer kontroll och misskötsel, säger hon.

Rödjan byggs ut

Pär Ringhage instämmer. Han är Sekos klubbordfö­rande på Kriminalvården i Mariestad, och tror att det kommer bli en stor utmaning att behålla det personliga som funnits så länge.

– Förut kände all personal de intagna. Allteftersom man bygger ut så kommer personalgrupper jobba separat ifrån varandra. Precis som på en större anstalt. Det kommer bli mindre utbyte mellan personal på det viset, bli fler chefer och organisationen mer opersonlig.

Att det råder platsbrist inom Kriminalvården är inget nytt. Inte heller att myndigheten har svårt att rekrytera. I år behöver 50 nya medarbetare anställas till Rödjan, och rekryteringsbehovet kommer att fortsätta vara stort fram till när anstaltens nya avdelningar väntas stå fär­diga.

Kriminalvårdschefen Mohamad Mehanna är medve­ten om utmaningarna som Rödjan står inför kopplat till att anstalten byggs ut, men även plats­ och personalbris­ ten. För att hantera situationen ska bemanningen bli större och nya arbetsgrupper inrättas, till exempel kom­ mer ett vakthavande befäl som har en arbetsledarroll vara tillgänglig under veckans alla dagar.

– Vi har räknat med det här och har redan börjat för­ bereda oss. Vi ska jobba mer med säkerheten så vi har ordning och reda. Det här är en anstalt, men man ska kunna trivas här.

”Kan inte bara ha hårdare straff”

Sedan april 2021 basar Mohamad Mehanna över Röd­jan, häktet i Mariestad och den slutna anstalten Johan­nesberg.

Han tycker att det är viktigt att komma ihåg att krimi­nalitet inte går att lösa enbart genom hårdare straff. Att föra samtal med de intagna om varför de begått brott, och hur de ska leva ett nytt liv när de kommer ut får inte glömmas.

– Låser vi bara in folk, då kommer de bara sitta på en sluten anstalt. Det är inte riktigt kriminalvård. Det är lika viktigt att arbeta med säkerhet och behandling samtidigt, på ett säkert, rättssäkert och humant sätt.