Seko: Kaos inom kriminalvården med fler poliser
De flesta politiska partier går ut i valrörelsen med krav på hårdare tag och fler poliser. Men få talar om konsekvenserna för resten av rättskedjan, enligt Seko.
Christer Hallqvist, regional samordnare för Seko Krim i Västsverige, och Lars- Inge Ehrenholm, ordförande för Seko på nationella transportenheten, betonar vikten av att inte bara stärka polisen utan även kriminalvården och domstolarna.
Facket anser att det krävs mer pengar, annars riskerar det att bli köer till domstolarna och trångt på häkten och anstalter.
– Många kommer att få tillbringa hela sin påföljd i häkte, intagna kommer att tvingas dela cell. Det kan bli en kaotisk miljö, risk för hot och våld, såväl mellan intagna som mellan intagna och personal. Det är redan fullbelagt och svårt att bedriva en vettig verksamhet.
Kriminalvården måste stärkas upp
Det säger Lars-Inge Ehrenholm, ordförande för Seko på nationella transportenheten, NTE, och Christer Hallqvist, regional samordnare för Seko Krim i Västsverige.
De kan inte förstå hur politiker i alla läger kan gå ut med löften om fler poliser, hårdare straffskalor, med längre straff som följd, utan att samtidigt förstärka domstolarna och kriminalvården.
– Polisen är synlig för väljarna och det är polisen som i första hand förknippas med trygghet. Men det är ju lika viktigt att den som grips kommer till rättegång inom rimlig tid och att de får en chans till en vistelse i anstalt som inte ökar risken för återfall, säger de.
Det förebyggande arbetet är eftersatt
Överhuvudtaget tycker de att fokus är för mycket på att agera när brott redan är begånget. Det förebyggande arbetet är eftersatt, säger Lars-Inge.
– Det är i skolan, på förskolan och i bostadsområdena som vi kan fånga upp barn och unga i riskzonen och minska risken för att de hamnar i kriminalitet, säger han.
Förebyggande arbete, resurser till socialtjänsten och Kriminalvårdens arbete för Bättre ut, det vill säga arbete för att förebygga återfall i brott, måste prioriteras upp, enligt de två Sekoveteranerna.
Vi kan inte hamna i den amerikanska situationen med en procent av befolkningen i fängelse
– Vi kan inte hamna i den amerikanska situationen med en procent av befolkningen i fängelse. Dels kostar det oerhörda summor pengar, dels är en tragedi för många människor. Och det minskar inte brottsligheten.
Enligt Kriminalvården behövs ytterligare 800 anstaltsplatser och 500 häktesplatser för att klara lagändringar, renoveringsbehov av dagens lokaler och ett ökat ansvar för transporter inom NTE.
Underskott på 626 miljoner
Myndigheten har ett underskott på 626 miljoner i år och anslagskrediten för 2018 är redan förbrukad. Det kom inga nya pengar i vårens budget och ingen vet hur det blir i höst.
– Det finns helt enkelt inte pengar till att bygga nytt. Samtidigt försvinner fungerande anstalter som exempelvis Kolmården för att ägaren vill sälja och bygga bostäder i ett attraktivt område, säger Christer Hallqvist.
Hela rättskedjan
Mer pengar till Kriminalvården är ett krav som hittills inte fått något större utrymme i den politiska debatten. I somras presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att skjuta till 800 miljoner extra per år till hela rättskedjan. Hur mycket som skulle komma Kriminalvården till del är inte bestämt. I ett mejl till Sekotidningen svarar Moderaterna att de också vill satsa mer på hela rättskedjan, men nämner inga summor.
Tuffa arbetsvillkor
Mer resurser skulle även leda till minskad personalomsättning, tror Seko. De beskriver tuffa arbetsvillkor och att Kriminalvården är en tyst och rädd arbetsplats.
– Den som är kritisk får höra att den inte är välkommen och kan söka sig någon annanstans, säger Lars-Inge. Trots stor personalomsättning gör de sig av med folk hur lättvindigt som helst.
