Missnöje mot LO – Sekoklubben demonstrerar för högre lönekrav
Lönerna höjs inte tillräckligt mycket nästa år, menar Sekos fackklubb på Stockholms tunnelbana. Nu har man genomfört en demonstration vid LO-borgen för att visa sitt stora missnöje.
Demonstration utanför LO-borgen.
I dag stod det klart att alla LO-förbund förutom Transport ställer sig bakom LO-samordningen inför vårens förhandlingar om nya löner och kollektivavtal.
Seko och de övriga LO-facken kräver i avtalsrörelsen en löneökning på 4,4 procent, en extra satsning på dem som tjänar under 27 000 kronor i månaden, samt en höjning av lägstalönerna.
Seko hade velat ha högre lönenivå
Seko anser egentligen att 4,4 procent är för lågt.
– Vi hade önskat att vi landat i högre krav, och vi har gjort vad vi kan för att pressa upp nivåerna, säger förbundsordföranden Gabriella Lavecchia till tidningen Arbetet.
Demonstration vid LO-borgen
Sekos fackliga klubb på Stockholms tunnelbana är betydligt mer missnöjda. Framför allt eftersom lönepåslaget äts upp av inflationen – den 9 december låg den på 9,3 procent.
Samma dag som beskedet kom om LO-samordningen, hölls en demonstration på Norra Bantorget vid LO-borgen.
– Vi vill visa vårt missnöje mot LO. Vi kan inte nöja oss med 4,4 procent. Det räcker inte, säger Sandra Altamirano, kassör i Seko Tunnelbanan och kundservicevärd på Stockholms tunnelbana.
Vad skulle vara ett rimligt lönepåslag?
– Det är svårt att säga. Dock långt över 4,4.
Men LO har redan enats kring lönekravet – vad hoppas du nu på?
– Det är svårt att säga. Det finns mycket annat de kan kräva i förhandlingar, extra semester eller att vi kan sluta en halvtimme tidigare.
Fördömer LO-samordningen
Seko Tunnelbanans ordförande Jannis Konstantis skräder inte orden. I sitt tal på Norra Bantorget fördömde han LO-samordningen, och pekade på att arbetstagare får ta smällen när inflationen skenat iväg. Samtidigt som bankerna och företag fortsätter att göra vinster, menar han.
– Jag hoppas att vi kan öka medvetenheten kring lönekravet. Att man inte köper rakt av propagandan från Svenskt Näringsliv och kapitalet, säger han.
Så funkar avtalsrörelsen
- Nästa år, 2023, förhandlas löner och arbetsvillkor för över två miljoner löntagare i Sverige.
- Industrins fack och arbetsgivare förhandlar fram det första avtalet i varje avtalsrörelse. Deras överenskommelse om löneökningarna blir normen för alla löntagare, det så kallade märket.
- Drygt 20 nya riksavtal tecknas för Sekos medlemmar. De löper ut vid olika tillfällen under våren, sommaren och hösten. De första redan sista mars, det sista 30 september.
- Fack och arbetsgivare på respektive avtalsområde brukar formellt byta krav runt årsskiftet.
- De 13 av 14 LO-förbund ska driva gemensamma krav i avtalsrörelsen, det som brukar kallas en samordning. Transport har ställt sig utanför.
- Därmed kan 13 LO-förbund räkna med sympatiåtgärder när de ska driva igenom gemensamma krav i avtalsrörelsen.
- Kraven gäller arbetsmiljöfrågor, 4,4 procent i löneökning, krav på förbättrade försäkringar, en extra satsning på dem som tjänar under 27 000 kronor i månaden, samt en höjning av lägstalönerna.
