Sara, 31: Viktigt för facket att ha ledare med invandrarbakgrund
Sara Haghpassand förstår dem som inte söker sig till facket direkt när de börjar jobba. Hon gjorde inte det själv heller, det var först när hennes pappa frågade. Han är från Iran och sade att det är självklart att man är med i facket när man är arbetare.
Det dröjde innan Sara Haghpassand gick med i facket. Det var hennes pappa som tryckte på.
–Han kunde inte förklara riktigt varför, tyckte jag, men att det är så man gör.
Sara gick med och blev genast uppslukad.
Hon blev fackligt aktiv och började fundera på vad som är viktigt när man ska värva medlemmar. Det får gärna ta tid, tycker Sara. Den påtänkta medlemmen kan behöva fundera.
Man måste börja med det egna arbetet, värdet för individen, ”för mig”, tror hon. Helt enkelt svara på frågan vad just jag kan få ut av ett medlemskap.
– Vi är uppfostrade så numer, säger hon. Men det utesluter inte att det solidariska tänkandet kommer senare och att man då ser kopplingen: det som är bra för kollektivet är även bra för individen.
”Facket kan hjälpa dig med schemat”
–Att facket förhandlar lönen i stället för att jag gör det själv – det kan leda till löneökning för första gången.
Enligt Sara är det viktigaste att unga, utrikesfödda och alla andra kan känna igen sig i facket.
–I dag är vi dåliga på att spegla hur arbetsplatserna ser ut. Styrelserna representerar inte alltid medlemskåren.
–De ska känna igen sig, sin situation, sitt jobb. Den fackligt förtroendevalda måste förstå villkoren och kunna ge ett konkret besked: om du har problem med schemat så kan vi ändra det – om du går med i facket.
Idag är vi dåliga på att spegla hur arbetsplatserna ser ut. Styrelserna representerar inte alltid medlemskåren”
Det är därför det är viktigt, menar Sara, att unga och utrikesfödda syns och hörs i fackliga sammanhang. De känner till sina villkor och kan förmedla den kunskapen.
Och det omvända, få kunskap om hur facket fungerar.
–Det kan vara svårt för dem som är födda på 1950- och 60-talen, som ofta har trygga anställningar, att förstå hur det är att inte veta om man får komma till jobbet i morgon. De behöver få veta.
Omvänt kan den äldre generationen förmedla kunskap om fackföreningen till unga och nya på arbetsplatsen.
– Om detta är uppfyllt, om facket är relevant, då spelar det ingen roll vem personen är, ung, gammal, inrikesfödd, utrikesfödd. Då blir facket ett alternativ, säger Sara.
Material på andra språk
Hon håller med professor Anders Neergaard om att det i första hand är strukturen på arbetsmarknaden som gör att färre utrikesfödda är medlemmar i facket.
–Ensamjobb är utbrett och när ska någon från facket kunna prata med en ensam städare, cyklist, nattarbetare. Vi bör komma in redan när flyktingar och invandrare läser svenska. Språkbarriärer kan man komma över med att ha material på andra språk.
Sara Haghpassand har arbetat i många olika branscher, som telekom och ungdomsvård. Hon månar om unga och utrikesfödda men även om äldre personer som säger att de inte fick komma in i baracken utan att vara medlem i facket.
–Vi kan förlora dem också om vi inte hänger med. De kan tvingas byta jobb och upptäcka att de får en lös anställning och otrygghet. De nya villkoren gäller alla.
