Anekdoten om Göran Persson är typisk för Ove Allansson, enligt Lennart Johnsson. Allansson stod visserligen arbetarrörelsen nära, men tvekade aldrig att vara obekväm. 

Tvärtom var han, påpekar Lennart Johnsson, ofta kritisk. Inte minst till sjöfartspolitiken som han återkom till gång på gång. Villkoren för sjömännen var för dåliga, ansåg han.

Ove Allansson, som skulle ha fyllt 90 år i år, gav ut 37 böcker och medverkade i Sjömannen i femtio år. In i det sista skrev han noveller, resereportage och krönikor till tidningen. 

Kände sig som en arbetare

För tio år sedan kom självbiografin ”Författare vill varenda jävel va för att slippa arbeta”. Han kunde möta den åsikten och citatet är, enligt uppgift, från en bonde på västgötaslätten.

– Han tyckte det var orättvist och i boken ville han visa att det inte stämde, säger litteraturprofessor Magnus Nilsson, som är expert på svensk arbetarlitteratur.

Boktips

För de som är nyfikna på Ove Allanssons författarskap rekommenderar Lennart Johnsson den självbiografiska romanen ”De haltande åren”.

Ove Allansson hade arbetat som metallarbetare och sjöman i många år och kände sig fortfarande som en arbetare.

– När han började skriva lämnade han sina arbetskamrater, men var kvar i arbetarrörelsen genom sin medverkan i förbundspressen, säger Magnus Nilsson.

Ove Allansson är ett centralt namn i svensk arbetarlitteratur men har en ovanlig bredd, enligt Magnus Nilsson.

Ämnena skiftade stort, från sjömansliv, till rymden och villkoren för människor i tredje världen. I en roman låter han två kackerlackor diskutera människan som varelse.

Latinamerikansk inspiration

Han var inspirerad av den latinamerikanska litteraturen och skrev ofta i form av skrönor i stället för realistiska berättelser. Det var fantasifullt och drastiskt.

– Att skriva var för honom mer än att bara redogöra för arbetet som sådant. För det senare kan bli ganska tråkigt, säger Lennart Johnsson.

Ove Allansson skilde sig också på en annan punkt från många kollegor inom arbetarlitteraturen. Han kom från en tjänstemannafamilj och gjorde en ”omvänd klassresa”.

– Han avskydde skolan och slutade när han var 15 år. Han var självlärd och mycket beläst, säger Lennart Johnsson.

Ove Allansson gick bort 2016.

Utdrag ur ”Spökmatrosens sånger”

Ove Allansson skrev noveller, romaner och resereportage. Dessutom älskade han jazzmusik och skrev vistexter. Här är ett utdrag ur vissamlingen ”Spökmatrosens sånger” från 1985 tillsammans med Anders Wällhed:

DEN GAMLA GODA TIDEN

Vi fick segla i ranka karotter,
i en stinkande, unken latrin,
vi fick leva på vatten och råttor,
för dom innehöll c-vitamin.

Har du hört samma sång några gånger
så låt seglen få revas i frid,
och för guds skull skriv inga fler sånger
om segelfartygens tid.