Juristen: Åklagare för slappa – fler chefer bör åtalas för arbetsmiljöbrott
Varje allvarlig olycka som leder till svåra skador eller dödsfall utreds av Arbetsmiljöverket och polisen. Och utredningarna ska ta max 18 månader. Arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog är kritisk till att så få chefer åtalas för arbetsmiljöbrott.
Tommy Iseskog arbetsrättsjurist med 50 års erfarenhet.
Tidsgränsen på 18 månader kom Polisen, Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten överens om för ett år sedan.
Jörgen Lindberg, åklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, REMA, vill inte kalla det en absolut tidsgräns:
–Det är en ambitionsnivå, säger han och fortsätter:
–Alla olyckor är unika, en del kan vara ganska enkla att utreda, andra mycket komplicerade, därför ska man se det här som en riktlinje.
Företagsbot allt vanligare
Elisabeth Lewin, jurist på Arbetsmiljöverket, är mer övertygad om att 18 månader är en tidsgräns som är viktig att hålla. Initiativet att sätta en gräns kommer från polis och åklagare, som menar att det går att klara.
–Det är angeläget att utredningarna går så snabbt som möjligt eftersom vi genom att lära av olyckorna kan arbeta förebyggande, säger hon.
Företagsbot är svar på att företaget kan ha tjänat pengar på att inte vidta arbetsmiljöåtgärder. De kan lära till nästa gång att det inte lönar sig,
I arbetsmiljömål kan enskilda personer åtalas och dömas för vållande till annans död. Det ingår fängelse i straffskalan.
Det är dock ovanligt att enskilda döms. Istället har företagsbot seglat upp som ett alternativ.
Ett företag kan bli ålagt att betala företagsbot för till exempel arbetsmiljöbrott som begås i företagets verksamhet. Någon person behöver inte bli dömd för brott utan det är företaget som sådant som ska betala boten.
Kan kosta 10 miljoner
Sedan ett år tillbaka gäller det även offentliga arbetsplatser med verksamhet som liknar näringsverksamhet.
Företagsboten kan vara mellan 5 000 kronor och tio miljoner, beroende på hur allvarligt brottet är. Allt fler arbetsgivare döms att betala.
Företagsbot kan kombineras med åtal av enskild person och när det sker så ska det personliga ansvaret ha företräde.
Det ska inte gå att köpa sig fri.
–Bifallsfrekvensen är något större vid företagsbot än när en individ åtalats, men jag tror att det senare har större preventiv verkan, säger Jörgen Lindberg, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Arbetsmiljöåklagare Stefan Edvardsson i Jönköping tror att företagsbot är mer effektiv.
–Det är svar på att företaget kan ha tjänat pengar på att inte vidta arbetsmiljöåtgärder. De kan lära till nästa gång att det inte lönar sig, säger han.
”Finns en slapphet hos åklagarna”
Tommy Iseskog är en mycket erfaren arbetsjurist som tycker att fler chefer bör kunna åtalas, istället för att företaget får företagsbot.
–Det är ganska enkelt egentligen. Om du som chef är passiv bryter du mot lagen. För att göra rätt måste du vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och allvarlig skada, säger han.
Tommy Iseskog pekar på att det alltid är den högsta chefen som är ytterst ansvarig. Så har lagstiftningen om arbetsmiljön sett ut sedan den första arbetsmiljölagen (kallad yrkesfarelagen) i Sverige började gälla 1889. Sen dess har det varit en glasklar princip att det är arbetsgivaren som har ansvar för säkerhet och arbetsmiljö.
”Det ska inte gå att köpa sig fri”
–Det finns en slapphet hos åklagarna när det gäller att peka ut en ansvarig.
Han är kritisk till hur både åklagare och domstolar tolkar lagen.
–Den traditionella synen på vårdslöshet är att någon slarvat eller gjort fel, men arbetsmiljölagen bygger på att arbetsgivaren underlåtit att vidta åtgärder.
Chefer frias ofta för att åklagaren inte anses ha visat att det finns ett orsakssamband mellan oaktsamheten och olyckan – och inte heller kunnat visa vem som gjort fel. Då blir företagsbot ett alternativ.
–Det är cyniskt, anser Tommy Iseskog. Det ska inte gå att köpa sig fri.
