Riksdagen SEKO tidningen Foto: Jonas Malmström

– Ledamöterna är valda av svenska folket och ska kunna ägna 100 procent av tiden åt att representera det svenska folket. Vi är oljedroppen som gör att maskineriet ska fungera utan gnissel, säger Lars Vestberg, ordförande för Seko klubb riksdag och regering.

Vart fjärde år får de anställda i riksdagsförvaltningens serviceavdelning extra mycket att göra. Tiden efter valet, då vissa ledamöter ska flytta ut, och andra in, är något kaotisk. Då mandatfördelningen gör att vissa partigrupper krymper medan andra växer, uppstår frågor om vem som ska sitta var och med vilka andra. Alla rum och korridorer ska vara skinande rena och alla nya ledamöter ska lära sig hitta i riksdagshusets vindlande kulvertar och gångar.

Oljedroppar

Kollegan, våningsassistenten Francesco André, utvecklar oljedroppsresonemanget.

– Vi är alltiallo. Vi hjälper ledamöter och tjänstemän med allt det praktiska, med datorproblem, tonerbyte, fixar kontorsmaterial, felanmälningar, skanning, kopiering, allt möjligt så att de kan ägna sig åt politiken, säger han.

Lars Vestberg är ordförande för Sekos klubb riksdag och regering. Foto Jonas Malmström

– Det blir mycket springande. Mellan 15 000 och 20 000 steg varje dag, så man är rätt slut efter en dag på jobbet, konstaterar han.

De år när det inte hållits val, brukar ordinarie arbetstid räcka till. Det är sällan personalen behöver jobba över, men nu är ingenting som vanligt.

Riksdagsbadet försvinner

– Jag har precis jobbat två 12-timmarspass på raken, söndag till måndag. Vi har haft våra ut-och-in-helger, som vi kallar dem.

Det är vad det låter som, en helg flyttar de ut avgående ledamöter, och nästa flyttar de in de nya, ett hundratal i varje riktning. Alla ska få rum, vilket försvåras av att det så kallade Ledamotshuset ska totalrenoveras och därför behöver tömmas. Då kommer det anrika riksdagsbadet försvinna och istället omvandlas till konferenslokaler.

Var ska ledamöterna bada då?

– Tja, de får väl ta Strömmen i stället, blir svaret från Lars Vestberg.

Nu är det mer reklam och utskick än brev som skickas till ledamöterna. Så i dag arbetar färre på postdistributionen än när Nicklas Wiklander började för 16 år sedan. Foto: Jonas Malmström

Så här drygt två veckor efter valet har saker och ting börjat lugna ner sig, om man bortser från det politiska kattrakandet om vem som ska regera med vem förstås, men för de anställda i riksdagsförvaltningens serviceavdelning har tempot dragits ner ett par snäpp. Även för dem som arbetar inom Kammarservice. Det är de som hjälper till i riksdagens kammare, delar ut papper och ger service till ledamöterna när de är på plats för debatter och voteringar. När Sekotidningen är på besök är det dagen efter talmansvalet, med flera slutna omröstningar.

– Det har varit kaos med talmansval och sådant. Men nu lugnar det ner sig, säger Ulf Eriksson.

Hjälpa de nya

För honom blir det sedan extra lugnt fram till dess att det finns en ny regering på plats. Den nuvarande övergångsregeringen, den avsatta, som fortsätter i väntan på en ny, får inte lägga fram några propositioner eller ta några politiska initiativ. Så då händer det inte så mycket i kammaren.

– Nu blir det mer fokus på att hjälpa de nytillträdda ledamöterna, och förklara hur saker och ting fungerar, säger han och fortsätter.

– Men nu ska jag gå hem för jag har jobbat sedan i söndags.

Helt opolitiska

Innan han går hinner vi prata lite politik. Hur mycket åsikter kan de ha om de olika partierna i riksdagen?

– Det funkar inte att vi ger uttryck för våra åsikter här, vi är helt opolitiska. Vi ska bara se till att allting fungerar som det ska. Det är klart, vi har ju yttrandefrihet och skulle kunna gilla och dela saker på Facebook till exempel, men jag gör det aldrig, säger Ulf Eriksson och får medhåll av Lars Vestberg.

– Jag måste se till att alla kan ha förtroende för mig, från V till SD. Alla ska känna att de får samma service oavsett vilket parti de tillhör.

Bär kartonger

Grigorios Papamihailidis sorterar post på riksdagens postdistribution. Men så här i eftervalstider får han hjälpa till med lite allt möjligt.

Grigorios Papamihailidis och Nicklas Wiklander arbetar på postdistributionen.
Foto: Jonas Malmström

– Det har varit väldigt mycket i två veckor nu. En massa grejer att göra inför riksdagens öppnande, flytta om möbler, bära kartonger och sådant. Och nu ska vi tömma Ledamotshuset också, säger han lite uppgivet.

–Men det politiska kaoset påverkar inte oss, vi jobbar på som vi brukar. Om det inte blir nyval förstås, säger Lars Vestberg.

– Det hoppas jag verkligen inte. De får se till att komma överens, tycker Grigorios Papamihailidis.

Han har jobbat i riksdagen i 29 år, så han har inga problem att hitta, något som kommer väl till pass i dessa dagar.

– De nya hittar ju inte här och behöver en hel del guidning.

Hektiskt men roligt

Hans kollega, Nicklas Wiklander, tycker ändå att det gått bra under eftervalsperioden.

– Det har varit hektiskt men roligt. Det är roligare när det händer mycket.

Han har ”bara” 16 år i riksdagens tjänst, men har ändå sett hur arbetet förändrats på postdistributionen.

– Det var ju mycket mer brev förr, nu är det nästan bara reklam och olika utskick.

Nere på godsmottagningen står ett tiotal kartonger staplade i en hög. De är kvar efter den sista av de riksdagsledamöter som nu har lämnat, antingen av fri vilja eller för att de inte fick förnyat förtroende av väljarna.

– Men bara häromdagen var det helt fullt, till manshöjd, av kartonger, säger Lars Vestberg när han guidar oss runt.

Städar och städar

Här arbetar Tomani Mane sedan två år tillbaka. Det här är hans första erfarenhet av hur det blir efter ett val.

– Det har varit väldigt mycket att göra. En massa kartonger att flytta och så där. Det har varit väldigt roligt, man träffar en massa nya människor, men också jobbigt. Nu är det lugnare och det är bra.

I en av gångarna under riksdagshuset springer vi på Maria Ozaeta som är på väg hem efter att ha arbetat sedan klockan sex i morse. Hon är lokalvårdare och beskriver en vanlig arbetsdag:

– Jag städar och städar och städar.

Vart fjärde år storstädar Maria Ozaeta och hennes kolleger riksdagshuset och förbereder för nya ledamöter.
Foto: Jonas Malmström

Men de senaste veckorna har inte varit vanliga. Vart fjärde år görs det där lilla extra, så allt ska vara skinande rent för de nya ledamöterna.

– Då putsar vi alla metallgrejer, torkar av skinnsofforna, tittar lite högre upp, allt det där vi inte gör i vanliga fall. Det måste bli perfekt.

Gammal i gamet

Som så många andra inom riksdagens service är hon gammal i gamet. 16 år har hon varit anställd, och trivs för det mesta.

– Det är klart, det var inte mitt drömjobb, men vi är ett väldigt fint gäng som jobbar här och så har vi en bra arbetsmiljö, så jag trivs väldigt bra, säger hon innan hon skyndar vidare.

Lokalvården får höga betyg

När hon gått berättar Lars Vestberg om de undersökningar som med jämna mellanrum görs om hur nöjda riksdagsfolket är med servicen. Då får lokalvården alltid mycket höga betyg.

– Det var till och med så att de gjorde om undersökningen, för betygen var så höga att de tyckte det verkade orimligt. Men det blev samma resultat.

Så även om det politiska spelet är rörigt och ibland smutsigt så kan det svenska folket leva i trygg förvissning om att det ändå får pågå i rena lokaler. Och med allt det praktiska på plats. Det ser Lars Vestberg och hans kolleger till.