Det beslutade riksdagen i dag och antog därmed regeringens inriktningsproposition för försvaret. Målet är att förändringen ska vara genomförd om tio år.
6 500 soldater ska finnas i så kallade stående förband, det vill säga vara anställda, och cirka 9 200 vara kontrakterade att rycka in när försvaret kallar. Samtliga ska tjänstgöra såväl i Sverige som utomlands. Syftet med att ha professionella förband är att få soldater som kan sättas in snabbt vid behov.
Lars Johansson är ombudsman på Seko med ansvar för försvaret. Han tror inte att det finns ett folkligt stöd för att ta bort värnplikten. Samtidigt ser Seko det som självklart att organisera soldaterna.
Regeringen har föreslagit att soldaterna ska visstidsanställas i perioder på fyra och sex år. Seko anser dock att det ska vara tillsvidareanställningar, alternativt att soldaterna blir tillfälligt anställda i högst två år, enligt lagen om anställningsskydd.
– Vi kommer att hävda att det ska vara tillsvidareanställningar när det blir dags för förhandlingar, säger Lars Johansson.
Som en följd av dagens försvarsbeslut tror Seko att civila jobb kan försvinna. I försvarets egen framtidsplanering anses behovet av civilanställda minska från 6 500 till 5 000.
Inriktningsbeslutet om försvaret hänvisar till flera utredningar, varav åtminstone en ännu inte är presenterad.
– Det gör att det är svårt att få en överblick över vad som kommer att hända med försvaret i framtiden.