Unga kvinnliga kriminalvårdare mår sämst
Den akuta platsbristen och överbeläggningarna i Kriminalvården gör att Seko kräver särskilda insatser för att klara verksamheten och arbetsmiljön. Trängseln innebär också att misskötsamheten hos klienterna tenderar att öka, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön ytterligare.
Kriminalvården får rätt att omplacera föräldralediga.
–Vi är i ett ansträngt läge med budgetunderskott och överbeläggning. Vi får gilla läget under en tid, men vi kommer aldrig att tumma på säkerheten. Det var därför vi i helgen sa nej till att ta emot några klienter på häktet i Malmö, säger Kriminalvårdens arbetsmiljöansvariga Anne-Chatrine Älgevik.
Ingen oro
Trots hög arbetsbelastning och stor risk för en ökning av hot och våld, känner hon ingen oro för Arbetsmiljöverkets kommande inspektion av hur Kriminalvården förebygger psykisk ohälsa hos personalen.
–Vi har bra rutiner och strukturer och vi har ett bra samarbete med skyddsombuden. Om det fanns stora problem skulle jag känna till det, säger hon. Vi satsar även på att utbilda våra chefer, som har det dagliga arbetsmiljöansvaret.
Peter Ask
Inte heller Sekos arbetsmiljöansvariga Peter Ask tror att Arbetsmiljöverket kommer att hitta några formella brister i Kriminalvårdens arbetsmiljöarbete.
–När det gäller formalia kommer Arbetsmiljöverket inte att hitta något. Det finns de dokument som krävs. Däremot, om de går ut och frågar medarbetarna hur de mår, blir nog svaret ett annat, säger Peter Ask.
Yngre kvinnor mår sämre
Totalt sett minskar sjukfrånvaron inom Kriminalvården, men Peter Ask är orolig över att kvinnor under 30 och män i vissa åldrar mår sämre och ökar sin sjukfrånvaro. Han är övertygad om att det handlar om sämre psykisk hälsa.
–Vi vet att yngre har högre sjukfrånvaro men vi har ingen statistik över diagnoser. Så vi vet inte vilka sjukdomar de har, säger Anne-Chatrine Älgevik.
Anne-Chatrine Älgvik
För Peter Ask är det en tydlig koppling mellan kön, ålder och psykisk ohälsa. Han menar att såväl ålder som kön spelar roll och vill ha övergripande insatser som underlättar för alla att arbeta i Kriminalvården.
–Det ställer krav på jämställdhetsplaner och insatser som gör att både män och kvinnor i alla åldrar kan jobba hos oss. Det måste bli mer flexibelt, vi har en verksamhet som är i gång 365 dagar per år, dygnet runt, men vi måste kunna anpassa verksamheten efter olika behov.
Hot mot person
När det gäller hot mot personalen är det, enligt Peter Ask, nödvändigt att reagera på det som är riktat mot person.
–Det händer väldigt mycket hela tiden. Vi kan inte rapportera allt, då skulle vi inte hinna med något annat. Uttalanden av typen ”ni ska dö, era djävlar” är inte acceptabla, det gör att man som personal reagerar, men det kan man ta upp med klienten när han har lugnat ner sig och förklara att det inte är okej.
Finns det andra delar av arbetet som kan påverka den psykiska hälsan?
–Jag tänker på otillåten påverkan, det vill säga klienter som försöker påverka beslut genom trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. Det har blivit vanligare i samhället och även hos oss.
–Syftet är att få en annan utgång än förväntat, ett annat beslut, att slippa straffskärpning, att få ett telefontillstånd eller vad det nu kan vara, stort eller smått. Då är det viktigt att man inte arbetar ensam. Risken ökar dramatiskt om man arbetar ensam i sådana lägen, säger Peter Ask.
Arbetsmiljöverkets insats, som riktar sig mot flera arbetsgivare, ska pågå under hela året och inspektörerna ska kontrollera att arbetsgivarna undersökt risker och åtgärdat det som orsakar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Bakgrunden är att antalet anställda som drabbas av psykisk ohälsa har ökat. Varannan förvärvsarbetande uppger att de har sömnproblem och känner oro och ångest på grund av jobbet
