Polis, Åklagarmyndigheten, Tullverket, och ett antal länsstyrelser, ser ett problem med tystnadsplikten i postlagen – vilken förhindrar postanställda från att samarbeta med myndigheterna om det finns misstanke om brott, droger i paket eller brev.

– Detta riskerar naturligtvis att beställare och säljare av narkotika kan skicka droger via postbefordran i princip ostört. Dessutom tvingas postombud förvara dessa illegala försändelser, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) vid en pressträff där flera förslag på åtgärder i kampen mot narkotika presenterades.

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Reportage

Regeringen ska nu utreda hur en ändring i postlagen kan göras för att luckra upp tystnadsplikten.

Med en ändrad lag ska postanställda få möjlighet att kontrollera och stoppa narkotika som skickas med post, samt ges rättighet att larma polis och tull.

Syftet är att försvåra narkotikasmuggling och ge polisen och åklagarna tillgång till effektiva och väl fungerande brottsutredande verktyg, enligt regeringen.

”Det man bland annat måste tas hänsyn till är det skydd mot undersökning av brev och andra förtroliga försändelser som finns i regeringsformen. Regeringen avser därför tillsätta en utredning som ser över förutsättningarna för att kontrollera försändelser i detta avseende. Utredningens exakta innehåll kommer att framgå av kommittédirektiven när regeringen har beslutat om dessa”, säger Mikael Dambergs pressekreterare Klara Linder i en kommentar till Sekotidningen.

”Förlängda arm”

Stefan Fougt, huvudskyddsombud för Seko på Postnord, är orolig över en ändring av postlagen.

– Det är olyckligt om brevbärare uppfattas som polisens förlängda arm. Det kan innebära en ökad hotbild, säger han.

Lantbrevbäraren Håkan Dickman har jobbat 40 år inom posten och välkomnar förslaget.

– Vi kommer i kontakt med många misstänkta försändelser, men är låsta av tystnadsplikt. Det skickas oerhört mycket i klump, varubrev. Internetdroger – syntetiska droger – ökar väldigt mycket och skickas med post. Jag tror absolut det här vore en bra lösning. Vi skulle nog kunna hjälpa till väldigt mycket.

Samtidigt påpekar Håkan Dickman att Posten redan i dag har rutiner kring misstänkt farligt gods. Om en försändelse exempelvis luktar, läcker eller misstänks innehålla narkotika, larmas närmsta chef som beslutar om huruvida polis eller tull ska kontaktas. Däremot är det alltså förbjudet för enskilda postanställda att samarbeta eller ta kontakt med polis och tullen.

”Vore inte bra”

Håkan Dickman ser också en risk med att ändra lagen om tystnadsplikt.

– Det kan hända att personer som har legala skäl att skicka substanser misstänkliggörs. Därför måste det här ske med förstånd och via ansvariga chefer på plats. Det vore inte bra om brevbärare börjar tipsa på eget bevåg.

Daniel Witoslaw är kluven i frågan. Han jobbar som truckförare och i kundmottagningen, samt ordförande i Sekoklubben på Veddesta-terminalen i Järfälla, norr om Stockholm.

– Det är ju på både gott och ont, frågan är huruvida regeringen kommer att ställa krav på postanställda att de ska tipsa polisen vid misstänkt gods eller om det kommer att bli mer som ett förslag. Personligen så tycker jag att det ansvaret ska hamna på tullen och inte på arbetstagarna.