Transportörer gav upp jakten på dömd mördare efter 250 meter
Nya uppgifter har kommit fram om mördarens flykt. Transportörerna har brustit i ansvar – en blev för trött, den andre rädd, slår en internutredning fast.
I mitten av juli förra året rymde morddömde Kristofers Kastellanoss under en transport. Tre transportörer skulle föra honom från en rättspsykiatrisk klinik i Göteborg till häktet i Örebro.
Rymningen gjordes i samband med ett stopp i närheten av Laxå – transportledaren behövde kissa. Två av transportörerna sprang efter den dömde 25-åringen – med batong. Något som ska ha ”sinkat efterföljandet”, enligt Kriminalvårdens rapport, som är sekretessbelagd men som Expressen tagit del av.
I utredningen frågar man sig om det var befogat att dra batongerna, då den Kristofers Kastellanoss – som än i dag är på fri fot – var fängslad och sprang i strumpor, och inte utgjorde hot mot personalen.
De två kriminalvårdarna får också kritik för att ha avbrutit jakten för tidigt – efter en sträcka på cirka 250 meter. Då befann de sig bara 20 meter från den morddömde.
Det främsta skälet till att de stannade, enligt männen själva, var att deras kollega var ensam kvar vid transportbilen med ytterligare en intagen.
Fick mjölksyra
En av männen har även sagt att han var utmattad – fick mjölksyra i benen – och var osäker på om de skulle orka att hinna ikapp. Den andre ska ha varit rädd.
Enligt utredningen borde de ”försökt lite mer, lite längre”. Samtidigt påpekar man att det var ett beslut som enbart de berörda tjänstemännen kunde göra.
Även polis har utrett händelsen. Samtliga tre transportörer har gjorts sig skyldiga till tjänstefel, enligt åklagare. Men bara en så allvarligt att åtal kommer att väckas mot honom.
Enligt Christer Henriksson, ordförande för Seko Kriminalvård, har mannen valt att sluta på Kriminalvården.
Kritik mot arbetsgivare
Han har själv läst incidentrapporten och håller med om att trion brustit i sina säkerhetsrutiner. Men menar samtidigt att arbetsgivaren sluppit undan kritik.
– Jag tycker de skulle ha tagit ett mycket större ansvar från början. Alla transportörer var oerfarna, en av dem hade bara jobbat 1-2 månader.
Bland annat menar Christer Henriksson att säkerhetsklassningen var för låg. Den borde ha legat på en 2:a istället för en 3:a – då skulle polis ha varit underrättade om transporten.
–Om de hade getts rätt förutsättningar skulle det här aldrig ha hänt. De (transportörerna) ska också ha kontaktat planeringskontoret i Arvidsjaur före resan och ifrågasatt beslutet att åka på det här sättet, men ändå kommit fram till att det kunde göras.