Nyhet Statligt järnvägsunderhåll

Tomas Eneroth: Vi måste ha effektivare underhåll och mer tid i spåren”

Mer statligt ansvar ger mer tid i spåren och effektivare underhåll. Det tror infrastrukturminister Tomas Eneroth, som tillsatt en utredning i syfte att Trafikverket ska sköta hälften av basunderhållskontrakten i egen regi.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth anser att Trafikverket behöver bli bättre på att planera underhållet på järnvägen. Bild: Jesper Björnstedt

Tomas Eneroth, varför föreslår regeringen att Trafikverket ska ta över det basunderhåll som idag sköts av Infranord?

– För att vi kommer att göra den största satsningen på järnvägsunderhåll i modern tid, en ökning med 47 procent framöver. Med den stora volymökningen så måste också styrningen bli bättre. Och då är jag övertygad om att Trafikverket måste ha en egen verksamhet, både för att kunna genomdriva det effektivt men också för att kunna sätta det i relation till hur andra aktörer bedriver underhållet.

Läs mer: Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

På vilket sätt blir det bättre för att Trafikverket gör det?

– För att Trafikverket därigenom inte bara blir en upphandlingsorganisation som köper underhåll från andra aktörer utan också får möjlighet att mäta och jämföra sin egen effektivitet med andras och att styra hur basunderhållsinsatserna görs. Vi måste ha ett effektivare underhåll som ger mer tid i spåren och som säkerställer att man kan optimera de resurser man har. Utredningen ska vara klar 17 augusti så det är väldigt bråtom nu.

Är det ens möjligt?

– Ja, vi jobbar på så snabbt som möjligt.

Är det för att få det klart innan valet som det är så kort om tid?

– Det är för att det brådskar eftersom det också är nu vi ger besked om vilka underhållsinsatser vi ska göra. I den nationella planen som presenteras inom kort så kommer vi med en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet. Och då tror jag att det är väldigt viktigt att man samtidigt ger besked att det här är ett underhåll där Trafikverket kommer att behöva ta ett mycket större eget ansvar än tidigare.

Kommer ni hinna ta ett beslut innan valet?

– Det måste vara ambitionsnivån. Det är bråttom, det vet jag, men jag tycker att jag brukar vara rätt effektiv.

Anledningen till man började handla upp underhållet var ju för att konkurrensen skulle driva på innovation och effektivitet. Vad innebär det för marknaden att man tar bort hälften av kontrakten?

– Jag tycker nog att erfarenheten har visat att det kanske inte är marknadskrafter som är det mest effektiva när det gäller att avgöra vilka insatser som ska göras utan det måste vara en kombination av statlig styrning och samverkan med de aktörer som finns.

En avhandling från VTI kom för några år sedan fram till att konkurrensutsättningen gjort underhållet 11 procent billigare, utan försämrad kvalitet. Vad säger du om det?

– Det finns avhandlingar som visar på både marknadens möjligheter men också på marknadens misslyckanden. Och så är jag inte alls säker på att initiala möjligheterna av att lägga ut det på marknaden är de som kommer att upprätthållas under lång tid. Marknaden tenderar att vara kortsiktig. Och vi har inte råd med kortsiktighet i detta. Det har järnvägssystemet lidit av under alldeles för lång tid.

Är hälften tillräckligt eller vill du gå längre och ta allt basunderhåll?

– Låt oss börja med detta. Jag tycker att det är ett viktigt och stort steg, sedan får vi se hur det utvecklas. Det viktiga är att det blir ett bra underhåll och att vi ser att de insatser som görs blir effektiva och då tror jag att det här ökar möjligheterna.