Tobias ska få unga att bryta med gängen

Det är platsbristen som gör att avdelningar för unga stängs och ersätts med vanliga. Ungdomsavdelningarna har färre klienter och högre bemanning, så det finns utrymme att förtäta.

Frida Thuresson har arbetat med ungdomar på anstalten Vä i Kristianstad i mer än sex år och har precis sagt adjö till den siste klienten, som nu flyttas till en annan anstalt.

Unik verksamhet

–Tråkigt, säger hon, men samtidigt går det att förstå. Platser behövs till andra intagna. För mig personligen blir det spännande med ett nytt uppdrag.

Precis som Frida Thuresson menar kriminalvårdaren Tobias Dalin att närheten mellan klienter och personal är unik för den särskilda verksamheten för unga.

Han arbetar på Saltvik i Härnösand, som än så länge har kvar sin avdelning med sex platser kvar.

Han ger ett konkret exempel på hur arbetet går till.

–Vi har vårt kontor inne på avdelningen och det är alltid fritt fram att komma till oss. Samtidigt som vi ska vara delaktiga i allt de gör. Det är väldigt viktigt eftersom det är vardagspratet som vi får ut mest av, säger han.

De har ofta inte sett alla baksidor med att tillhöra ett gäng, de hoppas fortfarande att de ska lyckas

Personalen följer också med till verkstad och lärcentrum som finns i samma hus. Allt för att inte de äldre intagna ska komma åt att prata, störa och påverka de yngre.

Tobias uppdrag är att åtminstone så ett frö i klienten så att han inte återfaller i brott. Det är svårt av flera skäl, tycker han.

–De har ofta inte sett alla baksidor med att till exempel tillhöra ett gäng, de hoppas fortfarande att de ska lyckas och erövra viktiga symboler, som guldklockor och guldkedjor.

Utvisning för många

Tobias brukar ibland vara personlig och berätta om sin egen bakgrund, att hans pappa missbrukade och satt i fängelse, men till slut lyckades bryta med det destruktiva livet.

–Jag säger ibland, kunde han så kan du.

För många på Saltvik väntar utvisning efter straffet och för vissa är det ett stort steg att berätta för sina föräldrar att de kommer hem och varför de gör det.

–Föräldrarna har kanske satsat allt de äger för att skicka iväg honom och så kommer han hem efter att ha begått brott. Vi som jobbar på avdelningen får ofta peppa dem att berätta, säga som det är.

Språket kan vara ett hinder, men de flesta förstår engelska.

Tobias Dalin gillar jobbet, men önskar att han hade mer kunskap om hur man arbetar med ungdomar. Han vill ha mer utbildning.

–Vi kör mycket på yrkes- och livserfarenhet, det är bra men räcker inte.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han håller med Tobias Dalin om att det behövs mer utbildning för att arbeta med unga och han tycker att det gäller svensk kriminalvård i stort.

–Med tanke på att målet med jobbet är att få unga med stort våldskapital och vuxna som begått svåra brott att bryta med gängen, har kriminalvårdarna ett mycket kvalificerat socialt arbete, säger han.

Var femte intagen i Kriminalvården är 24 år eller yngre och det betyder att det finns unga även på vanliga avdelningar. Om det gör någon skillnad för återfallsrisken att vara på en särskild avdelning vet man inte. Det finns inga utvärderingar.

Frida Thuresson, Tobias och andra kriminalvårdare som Sekotidningen pratat med känner sig ganska säkra på att det är lättare att påverka unga om de är skilda från vuxna, mer ”förhärdade”, intagna. Ungdomarna, som är mellan 18 och 24 år när de döms, tycker fortfarande att det är okej att prata med personal.

”Roligt och livligt”

Den bild som ges är att attityden från ”vuxna” intagna är att inte frivilligt prata med personal. Det är ett normbrott och det sägs att de som vågar trotsa den inställningen riskerar att åka på stryk.

Vi brukar säga att det är den sämsta avdelningen att jobba på när det fungerar dåligt, och den bästa när allt är bra

Torbjörn Forkby har i sin forskning studerat vad som får gängmedlemmar att bryta sig loss från sin grupp och många av dem han intervjuat pekar på att enskilda personer påverkat dem.

–För vissa kan det ha varit en kriminalvårdare som pekat ut en alternativ väg i livet, säger han.

Frida Thuresson tror att hon kommer att sakna arbetssättet som ungdomsavdelningen byggt upp.

–Det är roligt, livligt och högljutt, säger hon. Ungdomarna ställer många frågor, ifrågasätter hela tiden, säger hon.

Frida upplever att det varit få incidenter med hot och våld, men när det väl blivit jobbigt har det stundtals varit väldigt hårda tag.

–Vi brukar säga att det är den sämsta avdelningen att jobba på när det fungerar dåligt, och den bästa när allt är bra, säger Frida.

Det allra bästa med jobbet har varit när hon nått fram och känt att killarna faktiskt gillar vårdarna.

–Många har haft tårar i ögonen när de lämnat oss, säger Frida.

Olika åsikter om längre straff

Antalet ungdomsplatser minskar, men det är tillfälligt, enligt Kriminalvården, som samtidigt ser över verksamheten. Det är oklart vad översynen betyder för framtiden.

Däremot finns ett förslag att den så kallade ungdomsrabatten ska försvinna vid årsskiftet 2022. Unga som döms till mer än ett års fängelse ska inte längre släppas efter halva strafftiden. Regeringen hoppas minska nyrekryteringen till de kriminella gängen när ledarna sitter i fängelse.

Alla tror dock inte på längre straff. Erfarna gängpoliser menar att det inte avskräcker från att begå brott. De efterlyser i stället mer sociala insatser i de områden där gängen rekryterar sina medlemmar.

Tobias Dalin och Frida Thuresson är lite kluvna till rabattens vara eller inte vara. Hon tror mer på tidiga insatser. Han att det kan vara bra för att minska risken att etablerade gäng utnyttjar unga till grova brott, men sämre för dem som kan återgå till ett normalt liv efteråt.

Efter att reportaget gjordes har Kriminalvården beslutat att lägga ner ungdomsplatserna på Saltvik den 21 december 2020.