Stora förväntningar på lokala löneförhandlingar
– Det fattas säkert 500 lokförare per år de närmaste åren. Vi närmar oss en pensionspuckel, samtidigt växer tågtrafiken och kräver mer personal. I de företag som släpar efter med lönerna är förväntningarna på de lokala förhandlingarna stora, säger Sekos ombudsman Robert Westberg.
Mellan SJ, som är äldst i klassen, och personaluthyrningsföretaget Traindrivers kan det skilja hela 7.340 kronor i grundlön, beroende på antal ordinarie arbetsdagar. Hos Traindrivers är allt arbete över 18 arbetsdagar per månad frivilligt och betalas extra.
Annars skiljer det cirka 5.000 kronor i månaden i slutlön mellan gamla och nya tågbolag.
Men inte nog med att slutlönen är högre i de nya bolagen – man kommer dessutom snabbare dit. En del bolag har helt avskaffat lönetrappan, där kommer man direkt in på slutlön.
Hetast är arbetsmarknaden för lokförare i Stockholmsområdet och i Skåne. Där ligger också lönerna i topp, hos Stockholmståg och Arriva. Strax efter kommer stockholmsbaserade A-train, där man just nu håller på att omförhandla ett komplicerat lönesystem med många tillägg.
– Jag tror inte att SJ och Green cargo kan leva med de stora löneskillnader man har idag. De kan inte vara löneledande, men de kan inte heller ligga lägst, säger Sekos ombudsman Valle Karlsson.
Pensionsåldern är en annan pusselbit i spelet om lokförarna.
De som anställdes i SJ och Green cargo före 2001 kan gå hem vid 60 år fyllda. Det är en förmån som många håller fast vid, byter man arbetsgivare så mister man fem års pension. Men från och med 2001 är villkoren lika hos alla tågoperatörer: pension blir det vid 65 år.
– Det kan bli en riktig rysare för SJ och Green cargo. De unga och pigga söker sig till de nya bolagen, sedan står SJ och Green cargo med en allt äldre arbetskår, säger Valle Karlsson.
Det märks särskilt tydligt i Stockholmsområdet, där SJ redan tidigare tappat de yngsta förarna. De fick flytta över till nystartade Citypendeln den 1 januari 2000 efter att SJ förlorat upphandlingen av pendeltågstrafiken.
Samtidigt som lönerna för lokförarna sticker iväg ökar glappet i kronor och ören lokförare och tågmästare/tågvärdar. Löneskillnaderna för tågmästare/tågvärdar mellan skiljer inte lika mycket mellan bolagen, knappt 4.000 kronor .
Inom SJ är dessutom tågmästarna som yrkesgrupp på väg att försvinna, de ersätts av tågvärdar som inte har lika stort ansvar och därför lägre lön.
Till det kommer teknikutvecklingen som utgör ett hot mot arbetstillfällena för tågvärdar. På flygtåget i Oslo till exempel finns inte längre tågpersonal som säljer eller kontrollerar biljetter.
anita.fors@sekotidningen.se
VAD TYCKER DU OM LÖNENIVÅN I DITT FÖRETAG?
VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ ÅRETS LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGAR?
Göran Holmström, 58 år
lokförare i SJ, Hallsberg
– Den är för låg. Vi släpar efter. När jag började som lokförare 1978 låg vi bra till, hade så bra lön att vi fick fulla ATP-poäng. Nu ligger vi i botten av listan när man jämför lokförarlöner, med ett bra gap till de andra.
– Inga som helst, om jag ska vara ärlig. De som förhandlar för oss är så försiktiga. Vill vi ha något måste vi ju begära något också. Vi borde upp i nivå med dem som ligger i topp, tycker jag.
Anders Eliasson, 48 år
lokförare i Arriva, Helsingborg
– Den är bra. Jag är nöjd. Jag gick över från SJ till Arriva i juni i år och fick en löneförhöjning på strax under 4.000 kronor. Jag trodde inte skillnaden skulle vara så stor.
– Vi får nog 3,7 procent. Jag tror inte det finns mer pengar att hämta lokalt i år. Men jag är nöjd med det, jag har ju fått en stor löneförhöjning för bara några månader sedan.