Stor ökning av utlands­födda i Seko

2020 blev ett rekordår för många fackförbund. Coronakrisen gjorde att ovanligt många valde att gå med i facket, och den långa trenden av minskande fackligt medlemskap bland arbetare vände för första gången på 25 år. Det visar en ny rapport av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och en av Sveriges ledande forskare om fackliga organisationer.

Även Seko växte en aning. Det gör dock ingen större skillnad i det långa loppet – sedan 2006 har förbundet tappat 31 700 medlemmar, en minskning med 31 procent.

Anders Kjellberg tror inte att andelen arbetare som är med i ett fackförbund kommer fortsätta växa efter pandemin.

– Men det verkar i alla fall som att utvecklingen har planat ut, säger Anders Kjellberg.

Majoriteten från länder utanför EU

Samtidigt ökar andelen utrikes födda medlemmar snabbt i Seko. 2018 var andelen 12 procent, 2020 hade den växt till 17,5 procent.

– Andelen utlandsfödda ökar i hela arbetskraften. En del av ökningen kan bero på den stora flyktingvågen 2015. Nu har de här personerna börjat komma in i det svenska samhället, och då går de med i facket, säger Anders Kjellberg.

I praktiken är det ännu fler utrikesfödda som jobbar i Sekos branscher.

Av de utrikes födda Sekomedlemmarna är tre fjärdedelar från länder utanför EU, Norge, Island, Storbritannien och Schweiz.

– Det kan vara asiatiska länder eller länder som exempelvis Ukraina. Det är en klar förändring jämfört med femtio- och sextiotalet när de flesta utlandsfödda i arbetskraften kom från våra nordiska grannländer.

Några som inte finns med i statistiken är utstationerad personal, påpekar Anders Kjellberg. De är sällan med i svenska fack eftersom de är här så kort tid och dessutom folkbokförda i ett annat land.

– Så när det gäller exempelvis bygg- och anläggningsarbetare, och anställda vid kraftverksbyggen och järnvägsbyggen, hamnar många utanför den här statistiken. I praktiken är det ännu fler utrikesfödda som jobbar i Sekos branscher.

Viktigt ha förtroendevalda med utländsk bakgrund

Det är fortfarande stor skillnad i fackligt medlemskap mellan svenskfödda och utlandsfödda arbetare. 64 procent av arbetarna som fötts i Sverige är nu med i facket, jämfört med 52 procent av de utlandsfödda, visar rapporten.

Det finns flera saker att göra för att utrikesfödda i högre grad ska gå med i facket, menar Anders Kjellberg. Att erbjuda information på fler språk än svenska är en sak. Det gäller också att rikta in sig på frågor som är viktiga för utrikesfödda, som tidsbegränsade anställningar.

Anders Kjellberg tror också det är viktigt med representation hela vägen upp i fackets topp.

– Jag tror det är väldigt viktigt att det finns förtroendevalda med annan bakgrund än svensk. Det gör det lättare för personer från andra länder att identifiera sig med facket. Det är också lättare för förtroendevalda med utländsk bakgrund att rekrytera fler utrikesfödda. De har en annan förståelse, säger Anders Kjellberg.