Seko: Vi vill inte satsa extra på vissa grupper
När beslut om LO-samordning togs i dag på LO:s representantskap sa 12 av de 14 förbunden ja. Kommunal stod fast vid att stå utanför. Pappers meddelade att också de säger nej till samordning. Seko sa, som väntat, ja.
–Vi väljer samordningen. Det är viktigast för oss. Genom den får vi igenom en välkommen låglönesatsning och flera andra villkorskrav, som tryggade jobb och rätt till heltid i kommande förhandlingar med Svenskt näringsliv, säger Sekos ordförande Valle Karlsson.
Knä på 26 100 kronor
Beslutet i dag innebär att de 12 förbunden samlas bakom krav på löneökningar i procent och kronor där brytpunkten, knät, går vid 26 100 kronor. Alla individer som tjänar under 26 100 samlar in samma summa till den gemensamma potten. Alla som tjänar mer får sin löneökning i procent. Hur mycket var och en får bestäms senare i lokala förhandlingar.
Det är samma modell som förbunden var överens om 2017.
Tanken är också att ingångslönerna ska höjas lika mycket som grundlönen. Likaså ska alla ersättningar, inklusive semesterersättning, öka med samma summa.
Knä
Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett påslag i kronor i stället för procent. Om knät sätts vid till exempel 24 000 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar 22 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 24 000 kronor.
Kommunal krävde, förutom den gemensamma låglönesatsningen, att deras kärngrupper inom vård, skola och omsorg, skulle få ett extra påslag. Kommunal anser att det är avgörande för att nå LO:s mål att minska klyftor mellan män och kvinnor.
På frågan varför Seko inte stöder Kommunal, trots att Seko sagt att takten i löneökningarna måste öka för att det ska bli en utjämning mellan män och kvinnor, svarar Valle Karlsson att förbundet inte tror på den väg Kommunal valt.
–Vi vill inte peka ut enskilda grupper, det leder bara till att alla förbund presenterar en lång lista med grupper som de vill satsa extra på. Nu får vi en låglönesatsning som visserligen har en lägre nivå än vi önskar, men det är ett steg i rätt riktning, säger han.
Kommunal kräver mer
Seko och övriga förbund i 6F gick in i samordningsförhandlingarna med ett krav att gränsen för låglönesatsningen skulle ligga på 28 000. Istället kom LO överens om 26 100, en summa som bygger på industriarbetarnas löneutveckling sedan 2017.
På dagens representantskapsmöte sa Kommunals ordförande Tobias Baudin att övriga LO-förbund sedan minst fyra år tillbaka känt till Kommunals krav att yrkesutbildade medlemmar ska få ta ut mer än andra. Av jämställdhetsskäl och för att välfärdsjobbet måste värderas högre. Därför borde det inte komma som en överraskning att Kommunal ställde sig utanför en samordning, sa han.
Valle Karlsson säger att han inte sett att Kommunal haft så konkreta och tydliga krav.
–Vi träffas ofta men jag har aldrig uppfattat det. Jag är inte heller helt säker på vad Kommunal vill att vi skulle samsas om i samordningen, säger han.
Tobias Baudin har sagt att Kommunal ställt upp på låglönesatsningen på 26 100 kronor, om de fått igenom ett tilläggskrav för sina medlemsgrupper undersköterskor och barnskötare.
Avtalspension på lönespecen
Förutom lönekrav kommer de 12 förbunden att ställa krav på bättre rehabilitering och arbetsanpassning, utökad avtalspension samt stärkt skydd mot sexuella trakasserier. Det senare är ett krav som varje förbund själv får formulera. Seko arbetar just nu med att ta fram specifika krav för olika branscher, enligt Valle Karlsson.
Bland kraven finns också en skrivning om att arbetsgivarna ska redovisa på lönespecifikationerna hur mycket pengar som betalas in till avtalspensionen. Flera förbund, bland annat Hotell- och restaurangfacket och Fastighets har upptäckt att arbetsgivare struntar i att betala premierna. Det är oklart hur det ser ut i Sekos branscher.
Nästa steg i samordningen är att lönekraven ska siffersättas, det vill säga att LO-styrelsen föreslår hur hög procentsatsen ska vara. Förslaget presenteras den 4 november. I slutet av december ska alla förbund ha sagt sitt om förslaget. I och med dagens beslut är förbunden överens om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande. Det vill säga industrin ska fortsätta sätta märket, taket för löneökningarna.